Gränslandsjurist med förkärlek till kommunala bolag
Det var Patrik Kastbergs brinnande intresse för samhällsfrågor som gjorde att han halkade in på juridikbanan från första början. Egentligen fanns ingen särskild tanke bakom att det blev just juridiken, utan det var viljan att vara med och skapa något större i samhället som ledde honom till arbetet som biträdande regionjurist i Region Skåne. Först i juristyrket kom tjusningen för paragrafer, berättar Patrik.
Intervju med Patrik Kastberg, biträdande regionjurist i Region Skåne
Patrik arbetar bl.a. med avtals- och kompetensfrågor som uppstår när landsting och kommuner samarbetar med det privata för att uppnå samhällsnyttiga mål. Detta kan t.ex. innebära att kommuner bildar bolag, föreningar och stiftelser men det kan också innebära att de ingår och upprättar samarbetsavtal. På bordet ligger ärenden som handlar om hur samverkan mellan det offentliga och det privata kan ske på allra bästa sätt. Specialistkompetensen hos Patrik är just gränssnittet mellan offentligrätten och civilrätten.
- Jag tycker att det är spännande att se hur det offentliga rör sig i riktningen mot den civilrättsliga marknaden. Den privata marknaden måste ofta samarbeta med den offentliga, exempelvis i frågor om hälso- och sjukvård och infrastruktur.
En av de största utmaningarna är att hitta fungerande samarbetsformer där man kan tillvarata den privata marknadens kompentens och nyttja det i den offentliga verksamheten. Men det är inte bara mellan det offentliga och det privata som vi hittar Patriks hjärtefrågor. Samverkan mellan primärkommuner och landstingskommuner är också något som får Patrik att knäcka tankenötter.
- Jag arbetar mycket med strategiska avtalsfrågor som har eller kan komma att få en större påverkan på verksamheten. Ett exempel är samarbetsfrågor om IT-stöd. Går det att hitta ett samarbete mellan kommuner, landsting och bolag där? Det är inte alltid dessa olika aktörer har samma målsättning men ibland det kan ändå finnas goda skäl till att samarbete. Valet av samverkansform styrs här inte bara av vad som är lämpligt utan även av juridiken. Kommunallagens bestämmelser om vilken kompetens kommuner och landsting har blir särskilt viktig.
Andra frågor som Patrik får i sin roll som biträdande regionjurist är hur tjänstemän får agera och vem som är beslutsfattare i olika frågor.
- Tjänstemän har i praktiken stor beslutanderätt, men det handlar om en rätt som inte är detaljreglerad. Juridiken styrs också i sin tur av politiken. Lägger man till den civilrättsliga aspekten på sådana frågor hamnar man i intressanta gränslandsfrågor. Vad är den civilrättsliga betydelsen av att en tjänsteman som inte är behörig tecknar ett avtal till exempel?
Tidigare i karriären har Patrik bland annat hunnit med att arbeta på advokatbyrå i såväl Tyskland som i Sverige. Det var där som intresset för civilrätten och bolagsfrågorna kom in i bilden. Nu har Patrik nyligen skrivit en bok om Kommunala Aktiebolag som släpptes 2015. Men trots djupdykningen i de kommunala bolagsfrågorna vill Patrik inte kalla sig specialist.
- Nej, jag är nog mer generalist egentligen. Jag jobbar över ett brett verksamhetsområde, vilket jag tycker är allra roligast. Jag drivs av tanken på att kommuner kan fungera bättre med ett gott juridiskt stöd och jag vill vara med och hjälpa till, säger Patrik ödmjukt. Juridik är ju bara ett verktyg för att uppnå verksamhetens mål.
Patrik skriver analyser för informationstjänsten JP Förvaltningsnet. Läs mer om det här.
Publicerad 23 feb 2017
