Klimatlagen – en del av ett klimatpolitiskt ramverk
För att förebygga, motverka och hantera globala klimatförändringar samt uppnå de klimatmål som Sverige ska nå krävs lagstiftning som håller både staten och företag ansvariga. Sverige tog därför år 2017 fram ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av klimatlagen tillsammans med ett antal klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.
Det klimatpolitiska ramverket
År 2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket består av tre delar där klimatlagen är en av dem. De två andra är nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Syftet med ramverket är att skapa en tydlig och sammanhängande klimatpolitik för att säkerställa långsiktiga förutsättningar att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål.
Ramverket bygger på en överenskommelse som upprättades inom den så kallade Miljömålsberedningen, där representanter från sju av Sveriges riksdagspartier deltog. Efter godkännande i riksdagen i juni 2017 trädde ramverket i kraft i januari 2018. Detta markerade en milstolpe eftersom klimatarbetet blev lagstadgat i Sverige. Ramverket kan delas upp i tre huvuddelar, som fungerar enligt följande:
Klimatlagen
Klimatlagen (2017:720) trädde i kraft den 1 januari 2018. I lagen finns bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet ska syfta till och hur det ska bedrivas. I detta ingår till exempel att regeringen varje år ska lämna en klimatredovisning till riksdagen i budgetpropositionen (4 §) och att regeringen vart fjärde år ska tar fram en klimatpolitisk handlingsplan (5 §).
En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra (3 §).
Sveriges klimatmål
Sverige har fastställt ambitiösa klimatmål för att säkerställa en hållbar framtid.
Det långsiktiga målet
Sveriges långsiktiga mål är att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. De resterande utsläppen ned till noll kan uppnås genom kompletterande åtgärder.
Vid beräkning av utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium omfattas inte utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).
Etappmål för år 2030 och 2040
Sveriges etappmål är följande:
- Utsläppen år 2020 bör ha minskat med 40 procent jämfört med utsläppsnivån år 1990.
- Utsläppen år 2030 bör ha minskat med 63 procent jämfört med utsläppsnivån år 1990.
- Utsläppen år 2040 bör ha minskat med 75 procent jämfört med utsläppsnivån år 1990.
Målen omfattar inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.
Utsläpp från inrikes transporter
Regeringen har ett specifikt etappmål för inrikes transporter. Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Sveriges klimatmål i relation till globala och europeiska mål
EU har beslutat om klimatmål som gäller i hela unionen vilket innebär att Sverige omfattas av dessa. EU:s övergripande klimatmål, enligt EU:s klimatlag som antogs i juni 2021, är att senast 2050 vara klimatneutralt. År 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990.
Alla länder som ingår i EU måste vara med och bidra för att uppfylla klimatmålen och EU:s bidrag till Parisavtalet, inklusive Sverige.
Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som slöts den 12 december 2015 och togs fram under Förenta nationernas klimatkonferens 2015 i Paris. Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C
Det klimatpolitiska rådet
Klimatpolitiska rådet ska utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.
Inom ramen för detta ingår att
- utvärdera om inriktningen inom olika relevanta politikområden bidrar till eller motverkar möjligheten att nå klimatmålen
- belysa effekter av beslutade och föreslagna styrmedel från ett brett samhällsperspektiv
- identifiera politikområden där ytterligare åtgärder behövs
- analysera hur målen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt både kort- och långsiktigt
- utvärdera de underlag och modeller som regeringen bygger sin politik på.
Rådet ska också senast vid utgången av mars varje år lämna en rapport till regeringen med en bedömning av hur klimatarbetet och utsläppsutvecklingen fortskrider, en bedömning av om regeringens politik är förenlig med klimatmålen samt övriga analyser och bedömningar som myndigheten har gjort. Därutöver ska rådet, tre månader efter det att regeringen lämnat sin klimatpolitiska handlingsplan, lämna en rapport till regeringen med en bedömning av handlingsplanen.
Rådet ska även bidra till en ökad diskussion i samhället om klimatpolitiken.
Se förordningen (2017:1268) med instruktion för Klimatpolitiska rådet.
Juridiskt ansvar och konsekvenser enligt klimatlagen
Vilka sanktioner hotar vid överträdelser av klimatlagen?
Klimatlagen innehåller inga sanktioner. EU:s klimatlag är däremot bindande och om Sverige inte uppfyller sina åtaganden riskerar Sverige böter.
Hur kan företag hållas ansvariga?
EU:s system för utsläppshandel, EU Emission Trading System (EU ETS), är ett sätt som EU styr hur länder och företag ska uppnå EU:s klimatmål och internationella åtaganden inom Parisavtalet. Företag som omfattas av EU ETS och som inte följer reglerna kan få olika påföljder och sanktioner. Till exempel kan ett företag få böter om en utsläppsrapport lämnas in för sent eller sanktionsavgift om det antal utsläppsrätter som företaget överlämnar inte stämmer överens med de utsläpp som redovisats.
Vilka rättsliga åtgärder används för att säkerställa efterlevnaden av klimatlagen?
Klimatpolitiska rådet har fått ansvaret att varje år utreda hur regeringens politik är förenlig med klimatlagen så att regeringen uppfyller sina mål.
För dig som hanterar klimatfrågor
Få juridiskt stöd i klimatfrågor
Med vår informationstjänst JP Climatenet får du en bred bevakning av klimatjuridiken och tillgång till senaste nytt på klimatområdet. Med djupgående analyser och sammanfattningar av domar ger vi dig juridiskt stöd i frågor som berör klimatomställningen. Du får även tillgång till omfattande bevakning av rättskällor och vägledande dokument. Du kan prova tjänsten kostnadsfritt.
Behöver du en snabb översyn av vad klimatjuridik är?
Ta då del av vår analys om klimatjuridik, skriven av experten Anja Ipp, medgrundare till Climate Change Counsel. Den ger dig en översyn av det klimatjuridiska rättsområdet, de rättsliga aspekterna av klimatomställningen och hur du som jurist påverkas.
Förhoppningsvis har du nu utökat dina kunskaper kring klimatlagen, men tveka inte på att klicka på länkarna ovan för att utöka dina kunskaper inom området!
Senast uppdaterad 19 mars 2024.
Publicerad 19 mar 2024
