Kan en arbetstagare ta tillbaka sin uppsägning?

Vi har en medarbetare som sagt upp sig i affekt efter att ha brusat upp under ett möte. Under hur lång tid är det rimligt att arbetsgivaren låter medarbetaren ta tillbaka sin uppsägning?

Juristens svar

Frågor om arbetstagare som säger upp sig i affekt och sedan ångar sig har prövats i Arbetsdomstolen (AD) vid några tillfällen. I korthet har AD kommit fram till följande: En anställd som säger upp sin anställning blir i princip bunden av uppsägningen och kan därför inte återta den. En arbetsgivare behöver normalt inte gå med på en begäran från en anställd att få återta uppsägningen och behöver normalt inte heller motivera sin vägran.

Det finns dock undantagsfall. Under vissa omständigheter kan en anställds egen uppsägning vara att jämställa med en uppsägning från arbetsgivarens sida. För detta krävs att arbetstagarens uppsägning berott på att arbetsgivaren har agerat på ett sätt som strider mot god sed på arbetsmarknaden eller som annars är otillbörligt. Undantag kan också göras om det finns omständigheter som visar att uppsägningen inte var allvarligt menad och motparten (det vill säga arbetsgivaren) har insett eller borde ha insett detta.

Om arbetstagaren till exempel säger upp sig i samband med ett häftigt gräl med arbetsgivaren och mycket kort tid därefter återtar uppsägningen kan det strida mot god sed om arbetsgivaren vägrar att gå med på återtagandet. Vad ”mycket kort tid” innebär har domstolen inte specificerat, men det krävs normalt att arbetsgivaren inte hunnit vidta någon åtgärd med anledning av uppsägningen (se AD 2006 nr 114 och AD 2012 nr 30). En arbetstagare som ångrar en uppsägning som skett i affekt måste med andra ord agera så snabbt som möjligt, inom en eller möjligen några dagar. I AD 2010 nr 41 bedömde domstolen att två veckor var en för lång ångertid.

I AD 2012 nr 30 däremot ansåg domstolen att arbetstagaren hade rätt att ”ångra” sin uppsägning eftersom hon sagt upp sig i samband med ett meningsutbyte med arbetsgivaren och ångrat sig redan nästföljande arbetsdag. Enligt AD rådde det i det fallet inga tvivel om att arbetstagaren sagt upp sig i hastigt mod därför att hon var upprörd. AD ansåg också att arbetsgivaren måste ha insett detta.

Sammanfattningsvis har det alltså stor betydelse hur det gått till när arbetstagaren sa upp sig, samt inom vilken tidsrymd han eller hon ångrade sig.

Jag vill också understryka att den som påstår sig ha rätt att återta en uppsägning (till exempel för att hen har blivit provocerad att säga upp sig) har bevisbördan för detta. I den här typen av situationer är det också väldigt viktigt att som arbetsgivare dokumentera vad som har sagts och vilka åtgärder som har vidtagits, samt när, för att kunna styrka ett påstående.

Av Jessica Deinoff, redaktionschef och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsrättsnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 16 jun 2022

Jessica Deinoff

Jurist