Man som salufört och handlat med särskilt skyddsvärda reptiler döms för grovt artskyddsbrott
En man åtalades för grovt artskyddsbrott efter att ha handlat med och salufört särskilt hotade, sällsynta och skyddsvärda reptiler. Enligt hovrätten har den åtalade mannen gjort sig skyldig till sex fall av grovt artskyddsbrott och 24 fall av artskyddsbrott som inte är grovt. Vid rubriceringen av brotten har hovrätten särskilt beaktat att verksamheten varit omfattande, utförts i vinstsyfte och omfattat särskilt skyddsvärda arter. Hovrätten bestämmer påföljden till skyddstillsyn i förening med fängelse i en månad.
BAKGRUND
En man åtalades för grovt artskyddsbrott efter att ha bedrivit yrkesmässig handel med levande reptiler utan att han haft föreskrivna tillstånd. Han ska också ha innehaft för försäljning, transporterat, erbjudit sig att köpa och exporterat reptiler av arter som förekommer i bilagorna A och B till CITES-förordningen. Enligt åklagaren avsåg brotten ett antal särskilt hotade, sällsynta eller skyddsvärda arter, och verksamheten genomfördes i stor omfattning och i vinstsyfte.
Mannen erkände artskyddsbrott men bestred att det skulle bedömas som grovt. Verksamheten hade bedrivits i vinstsyfte och i stor omfattning, men inte på sådant sätt att brottet skulle bedömas som grovt. Avseende saluföringen och annonseringen av djuren påpekade mannen att samtliga reptiler haft intyg. Han menade också att eventuella brister i intygen inte kunde läggas honom till last.
HOVRÄTTEN
Gällande rätt
För artskyddsbrott döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet transporterar eller på annat sätt bland annat importerar, förvarar eller säljer djur i strid med artikel 8.1, 8.5 eller 9.1 i CITES-förordningen, eller i strid med en föreskrift om förbud eller tillstånd som regeringen har meddelat (29 kap. 2 b § första stycket 4 a och 5 b miljöbalken och 26 § artskyddsförordningen). Är brottet grovt döms för grovt artskyddsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om det har avsett en särskilt hotad, sällsynt eller annars skyddsvärd art eller om det har utgjort led i en brottslighet som utförts systematiskt och under lång tid, i stor omfattning eller i vinstsyfte.
Det är förbjudet att bland annat köpa eller saluföra exemplar av de arter som upptagits i en bilaga A till förordningen (artikel 8.1 i CITES-förordningen). Med ”saluförande” menas saluförande och varje handling som rimligtvis kan tolkas som saluförande. De förbud som anges i punkt 1 ska också tillämpas på exemplar av de arter som upptagits i bilaga B, utom då den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten har övertygats om att exemplaren har förvärvats och, om de har sitt ursprung utanför gemenskapen, att de har införts i enlighet med gällande lagstiftning för bevarande av vilda djur och växter (artikel 8.5 CITES-förordningen).
Avgörande för bedömningen om en verksamhet med vissa djur är tillståndspliktig är om den bedrivs yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte (26 § artskyddsförordningen).
Har mannen gjort sig sbkyldig till grovt artskyddsbrott genom yrkesmässig handel?
Hovrätten konstaterar först att det är visat att mannen har bedrivit yrkesmässig handel med levande reptiler, varav flera har varit sådana som anges i bilagorna A och B till CITES-förordningen, utan att inneha föreskrivet tillstånd. Vidare instämmer hovrätten i tingsrättens bedömning att mannen handlat med uppsåt. Gärningen är alltså styrkt.
Därefter konstaterar hovrätten att handeln utförts systematiskt, i vinstsyfte och att mannen handlat med särskilt hotade, sällsynta och skyddsvärda reptiler. Dessutom har verksamhetens omfattning varit betydande bland annat eftersom handeln avsett flera hundra reptiler. Detta är omständigheter som talar starkt för att brottet ska rubriceras som grovt. Sammantaget gör hovrätten bedömningen att mannen har gjort sig skyldig till grovt artskyddsbrott i denna del.
Har mannen gjort sig skyldig till grovt artskyddsbrott genom bland annat saluföring på internet?
Mannen är också åtalad för att ha utannonserat och i olika konversationer på internet salufört, innehaft för försäljning och erbjudit sig att köpa reptiler som anges i bilagorna A och B till CITES-förordningen. Hovrätten anser att även dessa omständigheter är styrkta.
Enligt hovrätten visste mannen om att det inte var tillåtet att handla med de aktuella reptilerna, att det krävdes CITES-intyg för att handla med de reptiler som anges i bilaga A, samt att han inte hade några sådana intyg. Mannen har därmed haft avsiktsuppsåt i fråga om att handelsåtgärderna inte varit tillåtna. Avseende reptilerna som anges i bilaga B framstår det som att flertalet av de intyg som mannen haft uppvisat brister i förhållande till Jordbruksverkets krav, och att informationen om kraven inte varit helt lättillgänglig på Jordbruksverkets hemsida. Mannen har dock bedrivit verksamhet av sådan omfattning och art att det skulle ha krävts av honom att i förväg ta reda på vilken dokumentation som var nödvändig. Mannen har därmed haft likgiltighetsuppsåt även i förhållande till att handelsåtgärderna med de B-listade djuren inte varit tillåtna.
När det handlar om särskilt hotade arter kan det räcka med förlust av ett enda djur för att skadan ska vara mycket stor. Tre annonser och i vart fall tre säljkonversationer på internet har innehållit reptiler som anges i bilaga A. Hovrätten konstaterar att dessa sex gärningar ska rubriceras som grova brott. I övriga 24 fall leder varken djurens skyddsvärde eller de sammantagna omständigheterna i övrigt till slutsatsen att det i något fall skulle ha rört sig om ett grovt brott.
Påföljd
Hovrätten bestämmer påföljden till skyddstillsyn i förening med fängelse en månad.
Av Linn Dedorson, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Miljönet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan referatet skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i aktuell informationstjänst.
Publicerad 9 maj 2022
Redaktör, jurist
