Synen på sexualbrott ska skärpas

I en proposition lämnar regeringen förslag för att skärpa synen på sexualbrott. Det föreslås att straffskalorna för ett flertal sexualbrott ska skärpas. Bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp och motsvarande brott mot barn ska utvidgas i syfte att stärka skyddet mot distansbrott. Regeringen föreslår också att bestämmelsen om utnyttjande av barn för sexuell posering ska utvidgas för att även omfatta ageranden där barnet varit helt passivt. Dessutom ska det införas nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.

BAKGRUND

Under den senaste tiden har en rad åtgärder har vidtagits gällande sexualbrott och det har i närtid skett omfattande förändringar av sexualbrottslagstiftningen. Enligt regeringen krävs dock fler åtgärder för att anpassa lagstiftningen efter den tekniska utvecklingen. Det måste också säkerställas att straffskalorna för sexualbrotten står i samklang med dagens syn på brottsligheten. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att arbetet med att skapa ett heltäckande och tydligt straffrättsligt skydd mot sexuella kränkningar måste fortsätta.

ETT SKÄRPT STRAFFANSVAR FÖR SEXUALBROTT PÅ DISTANS

Gällande rätt

I juli 2018 ändrades sexualbrottslagstiftningen så att gränsen för straffbar gärning går vid om deltagandet i en sexuell handling är frivilligt eller inte. För våldtäkt (6 kap. 1 § brottsbalken) eller sexuellt övergrepp (6 kap. 2 § brottsbalken) döms den som genomför en sexuell handling med en person som inte deltar frivilligt. Det som avgör om ett brott ska rubriceras som våldtäkt eller sexuellt övergrepp är vilken typ av sexuell handling det är fråga om. För våldtäkt krävs att den sexuella handlingen är ett samlag eller att den sexuella handlingen med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Straffansvaret för sexuellt övergrepp träffar sexuella handlingar som inte är samlag och inte heller är så kvalificerade att de med hänsyn till kränkningen är jämförliga med samlag.

Barn under 15 år har ett absolut skydd mot alla former av sexuella handlingar. Detsamma gäller i vissa fall barn under 18 år. För våldtäkt mot barn (6 kap. 4 § brottsbalken) eller sexuellt övergrepp mot barn (6 kap. 6 § brottsbalken) döms den som genomför en sexuell handling med ett barn under 15 år. Detsamma gäller den som genomför en sexuell handling med ett barn som fyllt 15 men inte 18 år och som är avkomling till gärningsmannen, står i fostransförhållande eller liknande till gärningsmannen eller står under gärningsmannens vård på ett visst angivet sätt. I likhet med vad som gäller för våldtäkt krävs för ansvar för våldtäkt mot barn att den sexuella handlingen är ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag. Liksom sexuellt övergrepp träffar bestämmelsen om sexuellt övergrepp mot barn andra sexuella handlingar än de som avses i bestämmelserna om våldtäkt och våldtäkt mot barn.

Den nya regleringen

Regeringen föreslår att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgas till att även omfatta den som förmår en person som inte deltar frivilligt att företa eller tåla en sådan sexuell handling som avses i respektive straffbestämmelse. När det gäller våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn ska straffansvaret utvidgas till att omfatta den som på ett otillbörligt sätt förmår barnet att företa eller tåla en sådan sexuell handling som avses i respektive straffbestämmelse.

Den nya regleringen kan tillämpas i fall då gärningsmannen inte fysiskt har genomfört handlingen och inte heller deltagit på distans, till exempel genom video- eller ljudöverföring, under den del av händelseförloppet som innehåller den sexuella handlingen. I rekvisitet att gärningsmannen ska förmå brottsoffret till den sexuella handlingen ligger ett krav på kausalitet (orsakssamband) mellan handlandet och att offret företar eller tål den sexuella handlingen. Det innebär att det finns ett krav på ett aktivt handlande från gärningsmannen som är inriktat på ett visst resultat. Redan subtila påtryckningar kan vara tillräckligt.

För att ett handlande ska anses vara otillbörligt krävs inte att det varit fråga om våld eller hot. Redan relativt begränsade påtryckningar kan anses otillbörliga. Exempel på det är löften om förmåner men också antydningar om att gärningsmannen ska avslöja kontakterna för barnets anhöriga eller att något obehagligt kan hända. Det kan också handla om att gärningsmannen utger sig för att vara någon annan, till exempel en person som är jämnårig med offret.

Offret behöver inte utföra eller tåla den sexuella handlingen direkt efter gärningsmannens påtryckningar utan att det kan passera viss tid. En bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet, där hänsyn tas till bland annat påtryckningens allvar och offrets utsatthet, ska alltid göras.

Målsäganden ska ha förmåtts att företa eller tåla den sexuella handlingen. Straffansvaret omfattar alltså den situationen att gärningsmannen förmår målsäganden att på sig själv utföra en sexuell handling, att på någon annan utföra ett samlag eller en sexuell handling eller att tåla att någon annan utför en sexuell handling. Det innebär att även fall då gärningsmannen förmår två offer som inte deltar frivilligt att med varandra genomföra en sexuell handling omfattas.

Liksom för andra sexualbrott som förutsätter en sexuell handling är brottet att anse som fullbordat när den sexuella handlingen kommit till utförande. Det krävs alltså inte att det skett någon dokumentation eller återkoppling till gärningsmannen om att den sexuella handlingen ägt rum.

Regeringen bedömer att det utvidgade straffansvaret för distansbrott bör träffa även bestämmelserna om oaktsam våldtäkt (6 kap. 1 a § brottsbalken), oaktsamt sexuellt övergrepp (6 kap. 3 § brottsbalken) och sexuellt utnyttjande av barn (6 kap. 5 § brottsbalken). Det kräver med andra ord inte någon lagändring.

ETT ÄNDRAT SAMLAGSBEGREPP

Regeringen vill förtydliga och göra bestämmelserna om våldtäkt och våldtäkt mot barn mer neutrala när det gäller kön och sexuell läggning. Samlagsbegreppet ska därför ändras på så sätt att orden vaginalt, analt eller oralt läggs till före ordet samlag. Till följd av detta ska bestämmelserna om samlag med avkomling och samlag med syskon (6 kap. 7 § brottsbalken) ändras genom att ordet vaginalt läggs till före ordet samlag.

ETT UTVIDGAT STRAFFANSVAR FÖR UTNYTTJANDE AV BARN FÖR SEXUELL POSERING

För utnyttjande av barn för sexuell posering döms den som främjar eller utnyttjar att ett barn under 15 år utför eller medverkar i sexuell posering (6 kap. 8 § brottsbalken). Detsamma gäller den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt 15 men inte 18 år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling.

Regeringen vill nu utvidga straffansvaret för utnyttjande av barn för sexuell posering till att omfatta även den som försätter ett barn i en situation som innebär sexuell posering eller utnyttjar att någon annan försätter ett barn i en sådan situation.

I rekvisitet försätta ligger ett krav på att gärningsmannen genom aktivt handlande får barnet att befinna sig i en situation som innebär sexuell posering. Straffansvaret träffar utnyttjande som sker i realtid i anslutning till att någon annan försätter barnet i en sexuell pose. Det kan handla om att någon, på plats eller via en livesändning över internet, tar del av poseringen eller utnyttjar situationen för framställning av pornografisk bild. I de fall personen mer aktivt deltar när barnet försätts i den situation som innebär sexuell posering kan personen i stället vara att anse som medgärningsman eller medhjälpare till den gärningen (23 kap. 4 § brottsbalken).

SKÄRPTA STRAFF FÖR ETT FLERTAL SEXUALBROTT

För att bättre spegla brottslighetens allvar föreslår regeringen följande straffskärpningar:

• Minimistraffet för våldtäkt och våldtäkt mot barn ska höjas från fängelse i två år till fängelse i tre år.
• Minimistraffet för våldtäkt som är mindre grov ska höjas från fängelseminimum till fängelse i sex månader.
• Minimistraffet för sexuellt övergrepp och sexuellt övergrepp mot barn ska höjas från fängelseminimum till fängelse i sex månader.
• Minimistraffet för grovt sexuellt övergrepp ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
• Minimistraffet för grovt sexuellt övergrepp mot barn ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
• En särskild straffskala om fängelse i högst ett år ska införas för sexuellt övergrepp och sexuellt övergrepp mot barn som är mindre grovt.
• Minimistraffet för grovt sexuellt övergrepp ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år och minimistraffet för grovt sexuellt övergrepp mot barn ska höjas från fängelse i ett år till fängelse i ett år och sex månader.
• Minimistraffet för utnyttjande av barn för sexuell posering ska höjas från böter till fängelse.
• Minimistraffet för köp av sexuell tjänst ska höjas från böter till fängelse.
• Minimistraffet för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling ska höjas från fängelseminimum till fängelse i sex månader.
• En särskild straffskala om fängelse i högst ett år ska införas för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling som är mindre grovt.

SÄRSKILDA STRAFFBESTÄMMELSER OM SEXUELLT OFREDANDE MOT BARN OCH GROVA BROTT

Regeringen föreslår att straffbestämmelsen om sexuellt ofredande i (6 kap. 10 § första stycket delas upp i en bestämmelse som gäller brott mot barn under 15 år och en som gäller övriga fall. Brotten ska gradindelas genom att det införs grova grader med brottsbeteckningen grovt sexuellt ofredande mot barn respektive grovt sexuellt ofredande. Straffet för de grova brotten ska vara fängelse i lägst sex månader och högst tre år.

IKRAFTTRÄDANDE

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022.

Av Angelica Wåhlin Björklund, jurist och redaktör.
Ursprungligen publicerad i JP Straffrättsnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan referatet skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i aktuell informationstjänst.

Publicerad 27 maj 2022

Angelica Wåhlin Björklund

Redaktör, jurist