Kommunala åtgärder som följer på ett val
När det har hållits allmänna val i hela landet påbörjas en febril aktivitet i landets kommuner och regioner. Vilka åtgärder måste alternativt kan en kommun eller en region komma att vidta till följd av ett allmänt val? I den här artikeln har vi sammanfattat detta utifrån en analys skriven av vår expert Christer Hjert.
Nya ledamöter och ersättare i såväl kommun- som regionfullmäktige
Efter det att allmänna val hållits vart fjärde år utses nya ledamöter och ersättare i såväl kommun- som regionfullmäktige. Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska numera enligt 5 kap. 9 § kommunallagen (KL) väljas för fyra år räknat från och med den 15 oktober valåret. Av 14 kap. 1 § andra stycket vallagen (2005:837) framgår att det är länsstyrelsen som fördelar mandaten mellan partierna och som för varje valkrets fastställer vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare i fullmäktige. Enligt 5 kap. 11 § KL ska fullmäktige bland sina ledamöter utse en ordförande och en eller flera vice ordföranden, som tillsammans utgör fullmäktiges presidium – ett kommunalrättsligt organ som i denna sin egenskap kan ges särskilda uppgifter.
Ändringar i nämndsorganisationen
Eftersom fullmäktige tillträder den 15 oktober finns möjligheter att göra ändringar i nämndsorganisationen innan den 1 januari påföljande år. Ett val behöver inte innebära några sådana förändringar, men kan vara en lämplig tidpunkt att se över av kommunens nämndsorganisation. Detta även om det är möjligt att under löpande mandatperiod förändra nämndsorganisationen och till följd av sådana förändringar återkalla nämndsledamöternas uppdrag under löpande mandatperiod, se 4 kap. 10 § KL. Vad gäller nämndsorganisationens utformning, ska fullmäktige tillsätta en styrelse samt i övrigt tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter (3 kap. 3 och 4 §§ KL).
Nya ledamöter i eventuella kommunalförbund och gemensamma nämnder
I samband med att allmänna val hållits kan det även bli nödvändigt att genomföra val av nya ledamöter i eventuella kommunalförbund och gemensamma nämnder som kommunen ingår i. Det normala för dessa båda samverkansformer är att ledamöter och ersättare är valda på fyraåriga mandattider med start den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Också de kommunala företagen kan ha mandattider för styrelseledamöterna som knyter an till de allmänna valen, även om variationen i dessa fall är avsevärt större än i andra organ.
Val av nya utskott
En direkt följd av att nyval av nämnderna skett är att dessa i sin tur måste välja nya utskott om sådana finns eller ska inrättas. Dessa ska väljas bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. I detta fall ska föreskrifterna i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt tillämpas (se 6 kap. 42 § KL).
Val av revisorer
I 12 kap. 4 § KL föreskrivs också att under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet ska nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Av 12 kap. 5 § KL följer att vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem revisorer väljas och vid en särskild en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet ska minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder. För revisorerna finns vissa speciella valbarhetsregler i 4 kap. 4–5 §§ KL.
Upprätta en budget
Av 11 kap. 5 § första stycket KL följer att kommuner och landsting varje år ska upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads utgång (såsom 11 kap. 10 § KL stadgar), ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen och, i förekommande fall, avgiftssatsen för begravningsavgiften enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) inom denna tid. Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång. Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts tidigare, om det finns skäl till det (11 kap. 10 § KL).
Ställningstaganden i partistödsfrågan
Eftersom ett val innebär ny mandatfördelning och eventuellt även nya partier som blir representerade i fullmäktige måste ställningstaganden i partistödsfrågan göras. Det är frågor såsom vilka partier som är berättigade till partistöd och med vilka belopp ska partistöd utgå till respektive parti? Det föreligger en skyldighet för fullmäktige att en gång per år enligt 4 kap. 32 § KL besluta om utbetalning av partistöd.
Vill läsa mer om förutsättningarna för dessa åtgärder, exempelvis hur val av nya ledamöter ska genomföras eller vad som händer om ett extra val utlyses? Du finner artikeln i sin helhet i JP Förvaltningsnet som du kan ansöka om att testa gratis här.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 19 sep 2022
Konsult och VD, Kommunakuten AB
