Skärpta straff för ”gängbrott” och sänkt gräns för häktningspresumtion

För att markera allvaret i brott som begås inom kriminella nätverk lämnar regeringen flera förslag i en proposition. Bland annat ska straffen för grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning och grov utpressning skärpas. Det ska också införas en ny typ av straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella. Regeringen föreslår vidare att en ny bestämmelse ska införas som straffbelägger att involvera personer som är under 18 år i brott eller brottslig verksamhet. Dessutom ska en presumtion för häktning gälla vid misstanke om brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader eller mer. Samtliga lagändringar föreslås börja gälla den 1 juli 2023.

BAKGRUND

Den tidigare regeringen med Socialdemokraterna i spetsen beslutade under 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga en rad straffrättsliga åtgärder mot brott i kriminella nätverk (dir. 2020:62). Utredningen, som tog namnet Gängbrottsutredningen, överlämnade under 2021 betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) till regeringen. I den här propositionen behandlas utredningens förslag. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

NYA STRAFFSKÄRPNINGSGRUNDER FÖR ATT BETONA BROTTSLIGHETENS ALLVAR

Utnyttjande av ett numerärt överläge ska bli en särskilt försvårande omständighet

Av 29 kap. 2 § 3 p. brottsbalken (BrB) framgår att vid bedömningen av brottslighetens straffvärde ska som en försvårande omständighet beaktas om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig. Bestämmelsen ska utvidgas till att omfatta om den tilltalade utnyttjat ett numerärt överläge. Något specifikt antal krävs inte för att det ska vara fråga om ett numerärt överläge, såväl två mot en-situationer som när en större grupp angriper en mindre kan omfattas. Det numerära överläget måste ha utnyttjats för att begå brottet i förhållande till brottsoffret. För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs inte att brottet innefattat våld eller hot.

Ny typ av straffskärpningsgrund som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella

Regeringen föreslår att det ska införas en ny typ av straffskärpningsbestämmelse, med beteckningen 29 kap. 2 a § BrB, som tar sikte på våldsamma uppgörelser. Den nya bestämmelsen ska ha följande lydelse:

”Som synnerligen försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska det, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, beaktas om brottet inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person och

1. innefattat användning av skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne och begåtts på allmän plats eller på en annan plats där människor brukar samlas eller har samlats, eller
2. haft bakgrund i eller varit ägnat att framkalla en konflikt mellan grupper av personer i vilken skjutvapen eller sprängämne eller annat liknande ämne används. Om någon omständighet som avses i straffskärpningsgrunden har beaktats vid straffvärdebedömningen, ska det för brottet få dömas till fängelse.”

Paragrafen ska tillämpas som tillägg till sådana försvårande omständigheter som avses i 29 kap. 2 § BrB. Enligt regeringen kan någon regelmässig höjning av straffvärdet enligt en viss procentsats inte anges för den nya straffskärpningsgrunden. En sammantagen bedömning måste göras i det enskilda fallet.

ETT SÄRSKILT STRAFFANSVAR FÖR DEN SOM INVOLVERAR UNGA I KRIMINALITET

Regeringen vill införa en ny straffbestämmelse, med beteckningen 16 kap. 5 a § BrB och med denna lydelse:

”Den som för brott eller brottslig verksamhet anlitar, betalar, instruerar eller överlämnar egendom till någon som inte har fyllt arton år och därigenom, eller på annat liknande sätt, involverar honom eller henne i brottet eller den brottsliga verksamheten, döms för involverande av en underårig i brottslighet till fängelse i högst fyra år. Detta ska gälla även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den unge inte fyllt arton år. 

Om involverandet med hänsyn till den ringa skillnaden i ålder eller utveckling mellan den som har begått gärningen och den andra personen eller annars är uppenbart mindre allvarligt, ska inte dömas till ansvar.”

Med anlitar menas att den unge till exempel används, beordras eller hörsammar en uppmaning om att utföra en handling som har betydelse vid utförandet av ett brott, till exempel att genomföra eller hålla vakt vid ett rån. På motsvarande sätt kan den straffbara gärningen bestå i att den unge betalas. Det kan till exempel handla om att sälja eller transportera narkotika. Även den som lämnar instruktioner för brott eller brottslig verksamhet omfattas. Härigenom träffas anvisningar, direktiv och liknande till den unge som avser dennes agerande i brottsligt hänseende.

Att överlämna egendom genom att tillhandahålla en ung person föremål som är avsedda att användas för brott eller brottslig verksamhet träffas också. Det kan till exempel vara fråga om ett vapen som ska innehas och finnas tillgängligt för någon annans räkning eller en mobiltelefon särskilt ägnad för narkotikaförsäljning i en verksamhet.

Även den som på annat liknande sätt involverar en ung person i brott eller brottslig verksamhet kan drabbas av straffansvar. Det kan till exempel handla om att erbjuda betalning eller annan förmån för en tjänst som är brottslig eller att gå i god för eller att på olika sätt uppmuntra den unge att agera på ett sätt som har betydelse vid utförandet av ett brott.

Det krävs inte för straffansvar att gärningen innefattat tvång, vilseledande, övertalning eller liknande även om sådana inslag kan ha betydelse vid straffvärdebedömningen. Att den unge av fri vilja och kanske till och med på eget initiativ deltar i brott eller brottslig verksamhet utesluter alltså inte ansvar för den som genom någon sådan åtgärd som omfattas av straffbestämmelsen kan sägas ha involverat den unge.

För straffansvar krävs att gärningspersonens handlande innebär att den unge involveras i brott eller brottslig verksamhet. I detta krav ligger att den unges inblandning avser en brottslighet som någon annan i huvudsak står bakom. För att anses ha blivit involverad krävs inte att den unge begått någon straffbelagd handling.

I andra stycket finns en begränsning från straffansvar som avser bland annat den situationen att den som involverar någon under 18 år själv är underårig. Maktförhållandet mellan de inblandade och i vilken grad någon påverkan har förekommit är exempel på omständigheter som kan beaktas vid den helhetsbedömning som ska göras. Tillämpningen ska vara restriktiv. Det är dock inte uteslutet att även den som relativt nyligen fyllt 18 år kan omfattas av undantaget när omständigheterna talar för det.

EN UTVIDGAD PRESUMTION FÖR HÄKTNING

Enligt 24 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken finns det en presumtion för häktning om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse två år. Häktning ska ske om det inte är uppenbart att skäl till häktning saknas. Regeringen föreslår att gränsen för när regeln ska tillämpas ska sänkas så att den blir tillämplig när minimistraffet är fängelse i ett år och sex månader.

SKÄRPTA STRAFFSKALOR OCH UTÖKAT STRAFFANSVAR FÖR RÅN

Regeringen föreslår följande:

• Minimistraffet för grovt olaga tvång (4 kap. 4 § andra stycket BrB ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år.
• Maximistraffet för olaga hot (4 kap. 5 § första stycket BrB) ska höjas från fängelse i ett år till fängelse i två år. Minimistraffet för grovt olaga hot (andra stycket samma paragraf) ska höjas från fängelse i nio månader till fängelse i ett år.
• Straffansvaret för rån (8 kap. 5 § första stycket BrB) ska utvidgas till att även gälla den som olovligen tar eller tvingar till sig ett betalningsverktyg med användande av så kallat råntvång samt den som sedan han eller hon tagit ett betalningsverktyg och anträffats på bar gärning sätter sig till motvärn på motsvarande sätt mot den som vill återta det tillgripna. Vidare ska minimistraffet höjas för rån från fängelse i ett år till fängelse i ett år och sex månader.
• Maximistraffet för utpressning (9 kap. 4 § första stycket BrB) ska höjas från fängelse i två år till fängelse i tre år. Straffskalan för grov utpressning (andra stycket samma paragraf) ska ändras från fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år till fängelse i lägst två och högst åtta år.

NYA KVALIFIKATIONSGRUNDER FÖR GROV ALLMÄNFARLIG ÖDELÄGGELSE

Regeringen föreslår att kvalifikationsgrunder ska införas som innebär att det vid bedömningen av om brottet allmänfarlig ödeläggelse enligt 13 kap. 3 § första stycket BrB är grovt ska särskilt beaktas om gärningen inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig eller allvarlig art. Dessutom ska den grova svårhetsgraden av allmänfarlig ödeläggelse få en egen brottsbeteckning, grov allmänfarlig ödeläggelse.

IKRAFTTRÄDANDE

Regeringen föreslår att lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Av Angelica Wåhlin Björklund, jurist och redaktör på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Straffrättsnet.

Sammanfattning av proposition 2022/23:53 Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. 

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 3 apr 2023

Angelica Wåhlin Björklund

Redaktör, jurist