Föräldraledig sjuksköterska missgynnades inte i lönerevision
En sjuksköterska som varit föräldraledig och fått en lägre procentsats i lönerevisionen än året innan menade att hon hade missgynnats av sin arbetsgivare. Eftersom majoriteten av de sjuksköterskor som fått en högre procentsats i 2020 års lönerevision har fått en lägre procentsats i 2021 års lönerevision finner AD dock att det inte finns något samband mellan kvinnans föräldraledighet och att hon fått en lägre löneökning än året innan.
Bakgrund
En kvinna arbetade som sjuksköterska vid Region Västmanland (regionen) och hade varit anställd i elva år när hon gick på föräldraledighet. Under våren då kvinnan var föräldraledig genomförde regionen en lönerevision och kvinnan fick i samband med det en löneökning med 2,8 procent. Eftersom hon året innan hade fått en löneökning om 3,7 procent menade kvinnan att hon missgynnats för att hon varit föräldraledig, eftersom hon fått en lägre procent sedan hon valde att vara hemma med sitt barn. Regionen å sin sida menade att de premierat de intensivsjuksköterskor som gjort ett bra jobb under covid-19 pandemin och att kvinnan fått den löneutveckling som regionen bedömde att hon skulle ha utifrån gällande lönekriterier och kompetensmodell. Parterna tvistade därför om kvinnan fått en sämre löneutveckling och en lägre lön än hon skulle haft om hon inte var föräldraledig.
Kvinnan var medlem i Vårdförbundet som avstått att föra kvinnans talan, varför Diskrimineringsombudsmannen (DO) för kvinnans talan i målet.
Arbetsdomstolens bedömning
Det är i målet ostridigt att regionens lönesättning är individuell och differentierad, och att kvinnan varit föräldraledig under stora delar av det år som lönerevisionen år 2021 omfattar. Det är också ostridigt att kvinnan, det år hon fått en procentuell löneökning om 3,7 procent, bedömts som ”särskilt yrkesskicklig” och därmed kvalificerat sig för ett högre lönepåslag. Förutom att kvinnan bedömts som särskilt yrkesskicklig infördes också nya lönekriterier under 2020 som visats sig svåra att tillämpa. Det innebar att flera sjuksköterskor fick höga bedömningar i förhållande till den förväntade prestationen. Av den anledningen reviderades flera sjuksköterskor ner vid 2021 års lönerevision jämfört med den som genomfördes för år 2020.
Regionen har också uppgett att endast fyra personer utöver kvinnan fått ett högre påslag än 3,7 procent vid lönerevisionen år 2020. Tre av dessa har fått ett lönepåslag under genomsnittet i lönerevisionen för 2021. AD bedömer därför att kvinnan behandlats på ett likvärdigt sätt som flera andra intensivvårdssjuksköterskor som fått ett högt påslag under den tidigare lönerevisionen.
Det är därför visat att det inte finns något samband mellan utfallet vid lönerevisionen och att hon varit föräldraledig. Regionen har inte missgynnat kvinnan och har därför inte heller brutit mot förbudet i 16 § FL.
Av Emma Stéen, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsrättsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 7 feb 2023
Jurist
