Kan tillstånd ges för uttag av sand från havsbotten inom ett Natura 2000-område?
En kommun ansökte om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken (MB) till att utvinna sand från havsbottnen inom ett område som är beläget i ett Natura 2000-område. Mark- och miljödomstolen (MMD) avslog kommunens ansökan och kommunen överklagade till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
MÖD prövar först frågan om verksamheten kräver ett Natura 2000-tillstånd. Natura 2000-området i detta fall syftar bland annat till att bevara naturtypen sublittorala sandbankar (Naturtyp nummer 1110). Enligt bevarandeplanen förekommer naturtypen främst genom undergrupperna makroalgsvegetation (1118) och fria från vegetation (1119). Utredningen visar att den förhållandevis omfattande sandutvinningsverksamheten kommer att ske inom ett område där just denna naturtyp förekommer. Med anledning av detta bedömer domstolen att verksamheten innebär en risk för betydande påverkan och kräver därför tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB.
MÖD prövar därefter frågan om ett Natura 2000-tillstånd kan ges. Domstolens slutsats är att det finns en påtaglig risk att verksamheten kommer att minska utbredningen av främst den skyddade naturtypen sublittorala sandbankar – fria från vegetation inom Natura 2000-området. Det saknas dessutom tillräckligt underlag för att med säkerhet kunna bedöma huruvida uttagsområdet kommer att återställas efter sanduttaget. Verksamheten kan mot denna bakgrund inte tillåtas. MÖD avslår därför överklagandet.
Mark- och miljööverdomstolen 2023-10-09, mål nr M 5978-22
Publicerad 21 nov 2023