Rättshaverist begär ut abortjournaler om och om igen

En man har tusentals gånger under flera årtionden begärt att få ut uppgifter om aborter utförda under 1970-talet. Mannen påstår sig ha haft en dröm där hans avlidna mamma berättat att hon gjort en abort och vill få ut handlingar som styrker detta. Regionen har om och om igen gett avslag, antingen med hänvisning till att sådana handlingar inte existerar, eller för att skydda sekretessen för andra kvinnor som gjort abort. Vår jurist och redaktör Jenny Blomqvist tittar närmare på fallen och ger förslag på hur man kan hantera rättshaveristiskt beteende.

BAKGRUND

En man begärde att få ta del av patientjournaler som handlade om att hans mor skulle ha beviljats tillstånd till en abortoperation på 1970-talet. Regionen avslog begäran med motiveringen att sådana handlingar inte fanns. Mannen överklagade och yrkade bland annat att kammarrätten skulle ålägga regionen att lämna ut en handling som styrkte att hans mor hade varit patient på en viss psykiatrisk klinik vid ett sjukhus. Eftersom mer än 50 år hade förflutit sedan begärd handling upprättats hade sekretessbedömningen enligt mannen varit alltför restriktiv. Kammarrätten borde även ålägga regionen att åtminstone lämna ut begärd handlings beteckning.

KAMMARRÄTTEN

Mannen har hos regionen begärt ut handlingar som avser hans mor och som ska uppfylla vissa ytterligare kriterier. Eftersom ingen handling som motsvarar hans ursprungliga begäran förvaras hos myndigheten finns ingen allmän handling som kan lämnas ut, enligt 2 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen (TF). Kammarrätten avslår därför mannens överklagande.

ANDRA FALL RÖRANDE SAMMA SAK

Den aktuella mannen har under lång tid begärt ut ett stort antal handlingar som innehåller mycket integritetskänslig information rörande bland annat aborter och steriliseringar i början av 1970-talet. Bara det senaste året har mannen via över 700 brev begärt ut olika uppgifter från den aktuella regionen. Mannen har även i över 20 år förekommit i ett stort antal överklagade fall i kammarrätterna rörande i stort sett samma begäran och fråga varje gång. Det tidigaste fallet jag kan hitta är från år 2000 (Kammarrätten i Göteborg 2000-12-01 mål nr 6218-2000). 

Regionens beslutsmotivering i ett annat fall från 2023 ger viss bakgrund till mannens beteende (Kammarrätten i Göteborg 2023-04-19 mål nr 1575-23). Mannen påstår sig ha haft en dröm där hans avlidna mamma berättat att hon genomgått en abortoperation under 70-talet och han vill få ut handlingar som styrker detta. Det har bland annat handlat om journaler, diarier, operationsberättelser, namn på patienter och läkare, med mera. Mannen har även ställt ett stort antal frågor om uppgifter i olika handlingar som ska matcha olika kriterier (också dessa med anknytning till aborter) till flera olika myndigheter som Riksarkivet, Socialstyrelsen, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Oftast har dock begäran riktats till samma psykiatriska klinik och kvinnoklinik. 

Mannen har dessutom tagit hjälp av ett femtontal andra personer som har begärt ut handlingar för hans räkning där samtliga förfrågningar har samma omisskännliga karaktär och utformning. Mot bakgrund av de likartade och mycket karakteristiskt utformade förfrågningarna är det högst osannolikt att någon annan än mannen skulle kunna ligga bakom dessa förfrågningar.

Sekretess

Vissa handlingar som mannen har begärt ut genom åren har bedömts vara skyddade av sekretess enligt 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Det står inte klart att de uppgifterna kan lämnas ut eftersom det finns risk för att mannen identifierar andra kvinnor som har genomgått abort mellan åren 1970 och 1972 i hans jakt på de icke-existerande abortjournalerna rörande hans mamma.

Det faktum att någon har genomgått en abort är dessutom av så pass integritetskänslig natur att uppgifterna endast under mycket speciella omständigheter kan lämnas ut till någon annan än kvinnan själv.

Maskering

Mannen har under åren fått ut flera olika maskerade kopior av ansökningar om bland annat abort, sterilisering och operationsberättelser. Några handlingar med uppgifter om att mannens mor har fått tillstånd att genomgå en abort, eller handlingar med uppgifter om att hon har genomgått en abort, finns dock inte hos regionen, vilket myndigheten flera gånger har meddelat mannen.

Förvirrande formuleringar och kriterier

Mannen har i sina begäranden återkommande använt sig av förvirrande formuleringar och kriterier. Genom mer eller mindre osannolika påståenden, dubbel- och trippelnegationer och vilseledande kommatering i förfrågningarna föreligger risk för att myndigheten kan missförstå och felaktigt hävda att en begärd handling finns eller inte finns.

Exempel på anmärkningsvärda formuleringar:

• ”Handlingen skall ej styrka, att bäraren, av personnummer 29xxxx-xxxx, har druckit ett aborterat fosters blod.
• ”Den skall ej styrka, att bäraren, av personnummer 31xxxx-xxxx, missbrukade amfetamin.”
• ”Handlingen skall styrka att en [gift person/frånskild person/änka/änkling] har varit patient vid psykiatriska kliniken.”
• ”Att kopia av begärd handling ska lämnas ut där det endast framgår att den avsedda patientens efternamns begynnelsebokstav vid den aktuella tiden var en viss bokstav och i andra hand att kammarrätten ska ålägga regionen att lämna ut en avskrift av begärd handling, i vilken endast en viss bokstav framgår.” (Kammarrätten i Göteborg 2021-03-05 mål nr 36-21,496-21,499-21,501-502-21,505-21,605-21,610-21,613-21)
• ”Av arkivbeskrivningen framgår att det inte finns någon abortansökan med begynnelsebokstäverna v, w, x, y, å eller ä. Någon ny information skulle därmed inte lämnas ut om begynnelsebokstaven i efternamnet lämnas ut.” (Kammarrätten i Göteborg 2013-07-01 mål nr 2640-13)

Pusselläggning

I en dom från 2020 bedömer kammarrätten att uppgifter om operationsnummer, diarienummer, patientnummer eller ansvarig läkares namn sedda för sig visserligen kan framstå som harmlösa (Kammarrätten i Göteborg 2020-09-16 mål nr 1434-20). Skyddsintresset gäller dock inte endast själva uppgiften som sådan, utan i hög grad även omständigheterna kring den, såsom i vilken typ av handling den återfinns (RÅ 1992 ref. 15). Även risken för att information kan utvinnas genom så kallad pusselläggning kan beaktas (RÅ 1989 ref. 111).

Regionen menar att det är uppenbart att mannen kartlägger kvinnor som har genomgått abort samt läkare som fattade beslut om tillstånd till och utförde aborter under det tidiga 1970-talet. Regionens bedömning är alltså att inte heller handlingar som har maskerats så att endast ett fåtal uppgifter kvarstår går att lämna ut till mannen.

ATT BEMÖTA RÄTTSHAVERISTISKT BETEENDE

Mannens handlande kan sägas utgöra ett exempel på rättshaveristiskt beteende. Särskilt regionen i fråga och domstolarna som prövat hans många överklaganden verkar ha fått lägga ner omfattande tid och resurser på att hantera hans återkommande kontakter.

Svårigheter med att hantera rättshaverister kan drabba alla verksamheter. Offentliga verksamheter och myndigheter har dock vissa lagstadgade krav på sig att bemöta och besvara allmänhetens frågor på ett korrekt sätt. Hälso- och sjukvården kan även vara extra utsatt på grund av sina kontakter med personer som har psykisk ohälsa. En psykiatrisk term för fenomenet är "kverulansparanoia".

Ett relativt vanligt problem är att personer återkommande upprepar olika långa eller krångliga begäran om utlämning av allmänna handlingar som offentliga verksamheter enligt lag måste hantera.

Några viktiga lagrum

• Myndigheter är skyldiga att ge service och att vara tillgängliga (6 och 7 §§ förvaltningslagen [2017:900], FL).
• Myndigheter ska vara objektiva, sakliga och behandla människor lika (1 kap. 9 § regeringsformen och 5 § andra stycket FL).
• Allmänna handlingar och uppgifter ska skyndsamt lämnas ut om de inte omfattas av sekretess (2 kap. 15 § TF och 6 kap. 4 § OSL).
• En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem (27 § FL).

Följ reglerna och var noggrann

Se till att följa lagar och interna riktlinjer – men gör inte mer än nödvändigt i ärendet. Ibland kan oförtjänt merarbete leda till orimligt förhöjda förväntningar från den enskilde. 

Var noggrann i handläggning, dokumentation, registrering och arkivering. Är du osäker så gissa inte svar på frågor, be att få kolla upp och återkomma. Var beredd på att du kan spelas in. 

Enskilda kan ibland leta efter fel eller misstag. Var dock inte rädd för att bli anmäld till exempelvis din chef, polisen eller Justitieombudsmannen (JO) – vill personen göra det så är det hens rättighet. Tillsynsmyndigheten får skilja på befogad kritik och orimliga krav.

Ha ett gott bemötande

Försök att bemöta personen empatiskt, varmt, tydligt, sakligt och konsekvent. Detta kan vara svårt om personen är påfrestande eller fientligt inställd. Försök att validera känslorna om personen är upprörd, men återför fokus till sakfrågan. Behåll ditt eget lugn och eskalera inte situationen. Ett vanligt misstag är att ha för mycket tålamod i början av en interaktion och för lite i slutet. Även om det inte är en ursäkt för dåligt beteende kan man försöka ha förståelse för att bakomliggande psykisk ohälsa kan ha stor inverkan på situationen.

Försök att ignorera eventuella personliga påhopp och behandla situationen med svalkande likgiltighet. Acceptera dock inte hot eller våld, avsluta då samtalet och polisanmäl personen.

Få stöd av gruppen

Kontakt med en rättshaverist kan utvecklas till att bli ett arbetsmiljöproblem. För både din och den enskildes skull är det viktigt att komma ihåg att det är ”vi” som myndighet som fattar diverse beslut, inte ”jag” som enskild handläggare.

Vid svåra situationer är det viktigt för dig som handläggare eller kontaktperson att kommunicera med och få stöd från kollegor, chef, jurist eller andra inom organisationen. Ibland kan man behöva låta någon annan ta över hanteringen av personens ärende. Det är även bra om organisationen har en gemensam riktlinje för att bemöta rättshaveristiskt beteende. 

Sålla ut vad som faktiskt behöver besvaras

Om personen ger in många, långa eller förvirrande frågor och påståenden får du sålla ut det viktiga. Det händer till exempel att en legitim förfrågan om utlämnande av allmän handling gömmer sig i virrvarret. Har du redan besvarat vissa frågor kan du hänvisa till svaren i tidigare korrespondens.

Mer irrelevanta inlägg kan besvaras med ett kort, formellt och sammanfattande avfärdande som till exempel: ”Vad du anför i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från vår sida.”

Av Jenny Blomqvist, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Sjukvårdsnet.

Analys av Kammarrätten i Göteborg 2023-08-11, mål nr 2842-23, Kammarrätten i Göteborg 2023-04-19, mål nr 1575-23, Kammarrätten i Göteborg 2021-03-05, mål nr 36-21,496-21,499-21,501-502-21,505-21,605-21,610-21,613-21, m.fl.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 10 nov 2023

Jenny Blomqvist

Redaktör, jurist