Terrorhot och arbetsliv

Den 17 augusti 2023 beslutade Säkerhetspolisen att höja terrorhotnivån i Sverige från ett förhöjt (3) till ett högt hot (4). Orsaken till beslutet är ett försämrat läge avseende attentatshot mot Sverige och bedömningen är att hotet kommer att bestå under en längre tid. I denna analys redogör vår expert Martha Gurmu för vilket ansvar arbetsgivaren har i samband med en förhöjd terrorhotnivå.

VAD INNEBÄR EN ­FÖRHÖJD TERRORHOTNIVÅ FÖR ARBETSGIVARE?

Arbetsgivare ska börja med att analysera om det höjda terrorhotet kan medföra ökade risker när anställda skall utföra sitt uppdrag. Om arbetsgivaren ser ökade risker behöver dessa hanteras. Hanteringen kan innebära skyddsåtgärder i form av exempelvis förändrade arbetssätt som tar bort eller minimerar riskerna.

Vidare bör arbetsgivaren informera och utbilda sina medarbetare. En viktig aspekt är att informera om hur man kan rapportera avvikelser till Säkerhetspolisen. Information är särskilt viktigt då det bidrar till att skapa trygghet. Det kan också vara en fördel att genomföra praktiska och teoretiska övningar där man pratar igenom vad man gör om ett terrordåd skulle drabba Sverige/organisationen/bolaget/skolan etcetera.

Arbetsgivaren har således ett ansvar att skapa en trygg och säker arbetsmiljö för sina anställda och detta innebär att hantera och planera åtgärder vid ett eventuellt terrorhot eller vid säkerhetsbrister. När en arbetsgivare skall skapa en säkerhetspolicy får man utgå från den egna verksamheten och dess förutsättningar. En bra sak att börja med är att se över vilka rutiner som finns i verksamheten kopplat till krisberedskap utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrifter om första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7).

Vidare bör arbetsgivaren tillsammans med skyddsombud genomföra riskbedömningar i verksamheten utifrån det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel avseende hur tjänsteresor, event, kick-offer och in- och utpassering på arbetsplatsen genomförs. Finns några risker, hur behöver dessa hanteras och av vem? Alla dessa aspekter skall vara tydliga och väl förankrade hos samtliga anställda. Vidare skall varje steg dokumenteras och vara väl kända för samtliga i arbetsplatsen. Det är viktigt att se över sin kommunikation till medarbetarna och hur verksamheten kommunicerar kring eventuella risker och förhållningssätt i verksamheten.

VEM HAR VILKET ANSVAR?

1. Ansvar för arbetsmiljön
   
   Det är viktigt att samtliga på en arbetsplats vet vem som har ansvar för arbetsmiljöfrågorna och vem man ska vända sig till. Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för dessa frågor men för att uppnå det bästa resultatet behöver personal och skyddsombud arbeta tillsammans med arbetsgivaren för att förebygga ohälsa som orsakas av hot, hot om terrordåd samt våld.
   
   Huvudansvaret ligger således på arbetsgivare att ordna och utforma arbetsmiljön för att förebygga risker för ohälsa på grund av hot, hot om terrordåd samt våld. Om arbetsgivaren ansvarar för en stor organisation bör arbetsgivaren fördela arbetsmiljöuppgifterna på de personer i organisationen som har de bästa möjligheterna att genomföra arbetsmiljöarbetet.
   
   Den som har fått arbetsmiljöuppgifter av arbetsgivaren fördelat till sig ska utreda de risker för hot och våld som kan finnas på arbetsplatsen och så snart som möjligt genomföra åtgärder för att förebygga de risker som finns. Nästa steg är att följa upp åtgärderna och att de regler och rutiner som finns är kända av personalen så att alla vet hur de ska agera vid ett terrordåd.

2. Arbetstagarens ansvar
   
   Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljö­arbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbets­miljö. Detta innebär att hen ska vara uppmärksam och följa de rutiner och instruktioner som finns i organisationen.

3. Skyddsombudets uppgift
   
   Skyddsombudet uppgift är att bevaka arbetsmiljön för arbetstagarnas räkning och att delta i företagets arbetsmiljöarbete för att förebygga ohälsa på grund av exempelvis hot och våld. Skyddsombudet har även rätt att begära de åtgärder som behövs av arbetsgivaren för att undanröja risker.

4. Systematiskt arbetsmiljöarbete
   
   Organisationer och företag är skyldiga att arbeta organiserat för att säkerställa en hälsosam arbetsmiljö för sina arbetstagare. Även inhyrd arbetskraft och praktikanter i olika former omfattas av detta ansvar. Detta systematiska arbetsmiljöarbete innebär att undersöka arbetsmiljön, bedöma vilka risker som finns, åtgärda riskerna och regelbundet följa upp och vid behov revidera åtgärderna. 

FÖLJANDE STEG INGÅR I DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

3. Undersök arbetsmiljön för att se vilka risker som finns för hot och våld på arbetsplatsen

   Arbetsgivaren ska tillsammans med skyddsombud kartlägga de risker för hot och våld som kan finnas i en verksamhet. Detta kan ske genom att göra en strukturerad kartläggning tillsammans med berörda skyddsombud och arbetstagare, där man går igenom olika typer av arbetsuppgifter och de riskkällor och andra faktorer som kan öka risken för hot och våld. Därutöver kan ytterligare undersökningsmetoder användas för att identifiera riskkällorna mer tillförlitligt.
   

4. Bedöm riskerna
   
   Genomför en riskbedömning genom att diskutera hur stor sannolikheten är att arbetsplatsen drabbas av de situationer med hot och våld som kommit upp i undersökningsarbetet. Väg samman detta med vilka konsekvenserna skulle bli på arbetsplatsen om något hände.

5. Åtgärda riskerna
   
   Arbetsgivaren eller den som tilldelats arbetsmiljöuppgifter ska se till att de konstaterade riskerna åtgärdas för att minska risken att personalen drabbas av ohälsa på grund av hot och våld. Nedan följer exempel på olika faktorer som påverkar riskerna för hot och våld och som kan vara viktiga att undersöka och eventuellt åtgärda. I detta fall, det vill säga vid hot om terrordåd, är larm och andra tekniska hjälpmedel av vikt. I de fall där det krävs ett elektroniskt larm för att upprätthålla säker­heten, ska arbetsgivaren ha rutiner för att larmet testas och för att arbetstagarna tränar på vad de ska göra om larmet utlöses.
   

ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ

Arbetsgivaren ska även beakta Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) i syfte att främja en god arbetsmiljö och förebygga ohälsa orsakad av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.

Organisatorisk arbetsmiljö är de villkor och förutsättningar för arbetet som påverkas av ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, krav, resurser och ansvar.

Social arbetsmiljö är de villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Frågor att arbeta med kan till exempel vara följande:

• Har arbetstagarna möjlighet till stöd och hjälp när situationen kräver det?
• Har arbetstagarna kunskaper om hur de ska bemöta angripare i hot- och våldssituationer?
• Är arbetstagarna högt arbetsbelastade och arbetar under tidspress?
• Finns förbättringsmöjligheter i sättet arbetet är organiserat, som till exempel vad gäller gruppindelningar, ensamarbete, bemanning, tillgänglighet eller öppettider? 

Det ska alltså finnas särskilda rutiner för hur arbetstagarna ska agera vid en krissituation. Den drabbade ska snabbt kunna kalla på hjälp och bli omhändertagen på ett bra sätt. Det är viktigt att alla på arbets­platsen känner till rutinerna, och har tränats i hur de ska agera. Det ska vara lätt att få fram viktiga telefonnummer till exempelvis polis, sjukvård, företagshälsovård, chefer och anhöriga.

Följ upp vidtagna åtgärder

När riskerna är åtgärdade ska arbetsgivaren regelbundet följa upp och kontrollera åtgärderna för att försäkra sig om att de fungerar som planerat eller om de måste justeras alternativt kompletteras med andra åtgärder. 

Anlita företagshälsovården 

När det saknas kompetens i organisationen för att förebygga hot- och våldsrisker på ett hälsofrämjande sätt, ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån.

Krisstöd

Efter en hot- eller våldssituation är det ofta viktigt för en drabbad medarbetare att få tillgång till ett bra psykiskt och socialt omhändertagande (krisstöd). Några samtal med en professionell samtalskontakt kan därför vara viktigt att få i detta skede. Alla drabbade tar inte emot detta erbjudande omedelbart. Då kan det vara viktigt att arbetsgivaren återkommer med erbjudande om detta en tid efter händelsen. Den drabbade kan då ofta bättre bedöma sitt behov av krisstöd. Företagshälsovården kan i regel erbjuda krisstöd. Arbetsgivare kan även teckna avtal med försäkringsbolag för att få tillgång till detta. 

Följ upp det som hänt

Det är viktigt att arbetsgivare, skyddsombud och berörd personal efteråt följer upp vad som har hänt, orsaken till att det hände, och varför rutinerna inte fungerade. Rutinerna kanske behöver revideras och nya åtgärder sättas in för att undvika att något liknande inträffar igen. Detta är en lärande process och ett levande dokument som bör utvärderas över tid.

SAMMANFATTNING

Vikten av ett löpande och systematiskt arbetsmiljöarbete blir väldigt tydlig i tider av terrorhot. Arbetsgivaren bör tillsammans med HR och säkerhetschef bidra i arbetet med att bedöma och hantera risker i arbetsmiljön. HR har även en viktig roll i att tillsammans med kommunikation och säkerhet förebygga och möta den oro som kan uppstå bland anställda, till exempel genom att ta initiativ till att frågan diskuteras på arbetsplatsträffar utifrån organisationens behov. HR blir en mycket viktig kanal i aktuella frågor. De kan till exempel behöva hjälpa en verksamhet med att svara på frågor om när man faktiskt ska fortsätta genomföra arbetsuppgifter som den enskilda medarbetaren kan känna ett visst obehag kring och så vidare. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår att skapa en säkerhetspolicy med anledning av hot om terrordåd.

Nedan följer exempel på vad en arbetsgivare bör tänka på när vid arbete med säkerhetspolicy med anledning av terrorhot respektive terrordåd.

1. Riskbedömning: Arbetsgivaren bör genomföra en noggrann riskbedömning enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet för att identifiera potentiella hot och sårbarheter på arbetsplatsen. Detta kan inkludera att utvärdera området där företaget/organisationen/skolan ligger och tidigare hot eller incidenter. Vidare ska arbetsgivaren konsultera med sakkunniga/experter inom säkerhet.
2. Uppdatera- eller skapa ny säkerhetspolicy: Arbetsgivaren bör utveckla och implementera en tydlig säkerhetspolicy som inkluderar åtgärder för att förebygga, upptäcka och hantera terrorhot. Detta kan inkludera att fastställa procedurer för att rapportera avvikelser, misstänkta aktiviteter, evakuering, scheman och instruktioner om hur man hanterar en akut situation. Det är av värde att anställda får träna på en akut situation (se punkt 3).
3. Utbildning: Arbetsgivaren bör se till att samtliga anställda är medvetna om säkerhetspolicyn och att de även får en lämplig utbildning om hur man agerar i händelse av en terrorsituation. Detta kan inkludera övningar och simuleringar för att förbereda personalen.
4. Samarbete med myndigheter: Arbetsgivaren bör ha en tydlig plan för samarbete med myndigheter, polis och räddningstjänst i händelse av ett terrorhot. Det är viktigt att ha en kommunikationsstruktur på plats för att snabbt kunna rapportera hot och samordna åtgärder vid behov.
5. Fysisk säkerhet: Beroende på verksamhetens art kan arbetsgivaren behöva investera i fysisk säkerhet, till exempel övervakningskameror. Notera att tillstånd krävs för övervakningskameror. För ytterligare information hänvisas till Integritetsskyddsmyndigheten. Det kan även vara aktuellt att införa tillträdeskontrollsystem eller andra åtgärder som kan ge arbetsplatsen bättre skydd för obehöriga.
6. Kommunikation: Arbetsgivaren bör ha ett effektivt kommunikationssystem för att dels informera anställda om hot eller faror, dels kunna ge instruktioner om hur man ska agera. Detta kan till exempel ske via SMS-utskick, larmsystem med mera.
7. Krisplan: En krisplan bör inkludera åtgärder för att hantera olika nivåer av hot och incidenter. Detta kan till exempel inkludera evakuering av arbetsplats, söka skydd och hur man på bästa sätt kan samarbeta med räddningstjänsten.
8. Stöd och hantering av trauman: Arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar och skall kunna erbjuda den enskilde stöd och samtal. Om det uppstår en terrorsituation har arbetsgivaren således ett ansvar att erbjuda stöd och hantering av trauman för de anställda som påverkas.

Notera att ansvaret för att hantera terrorhot inte enbart ligger på arbetsgivaren utan samtliga anställda bör vara medvetna om säkerhetspolicyn. Detta innebär att anställda även ska vara beredda att agera om en sådan situation uppstår. Samarbetet mellan arbetsgivaren, de anställda och myndigheterna är avgörande för att minimera risker som kan uppstå med anledning av terrorhot. Se till att säkra arbetsplatserna väl.

Av Martha Gurmu, rådgivare vid Arbetsgivarverket.
Ursprungligen publicerad i JP Arbetsmiljönet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 9 nov 2023

Martha Gurmu

Arbetsrättsjurist