Carport som ligger för nära huvudbyggnaden bedöms som liten avvikelse
Mark- och miljööverdomstolen beviljar bygglov för tillbyggnad av garage med carport eftersom åtgärden bedöms som en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte att möjliggöra bostadsbebyggelse, trots att avståndet mellan huvudbyggnaden och carporten är mindre än den tillåtna högsta höjden för huvudbyggnaden.
BAKGRUND
Stadsbyggnadsnämnden (nämnden) i en kommun beslutade att bevilja bygglov för tillbyggnad av garage med carport på en fastighet. Ägaren till grannfastigheten överklagade beslutet till Länsstyrelsen som avslog överklagandet. Grannen överklagade Länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen (MMD), som bedömde att det saknades förutsättningar att bevilja bygglov. Fastighetsägaren överklagade domstolens beslut till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
GÄLLANDE RÄTT
Enligt 9 kap. 30 § första stycket p. 2 plan- och bygglagen [2010:900], PBL ska bygglov ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om åtgärden inte strider mot detaljplanen.
Enligt 9 kap. 31 b § PBL får bygglov ges för en åtgärd som avviker från detaljplan under förutsättning att avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte.
Enligt 17 kap. 4 § tredje stycket den äldre plan- och bygglagen (1987:10) ska, om inte annat föreskrivs i planen, 39 § byggnadsstadgan (1959:612) tillämpas som en bestämmelse i planen.
Av 39 § andra stycket byggnadsstadgan framgår bland annat att byggnad inte får placeras på mindre avstånd från gränsen än 4,5 meter. Dessutom får avståndet mellan byggnader på samma tomt inte vara mindre än den tillåtna största höjden för någon av byggnaderna. Enligt 39 § tredje stycket får nämnden medge undantag från dessa bestämmelser om det är påkallat av särskilda skäl.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Målet gäller en ansökan om bygglov för tillbyggnad av garage i form av en carport. En förutsättning för att bygglov ska kunna ges är att åtgärden inte strider mot detaljplanen (9 kap. 30 § första stycket p. 2 PBL). Den aktuella fastigheten omfattas av en stadsplan från 1976. Planen gäller som detaljplan.
I 4 § i den aktuella planen anges att byggnad får uppföras i gräns mot granntomt, men i övrigt saknar planen reglering av byggnads placering. I de situationer där 4 § i planbestämmelserna inte reglerar byggnaders placering ska 39 § byggnadsstadgan därför tillämpas.
Avståndet till grannfastigheten som är planlagd som allmän plats
Carporten är tänkt att placeras längs fastighetens gräns. Där gränsar fastigheten till en fastighet som är planlagd som allmän plats och alltså inte för bebyggande. Frågan är då på vilket avstånd en byggnad får placeras i förhållande till den gränsen. I praxis har den avståndsbestämmelse som finns i 39 § andra stycket byggnadsstadgan, som anger att en byggnad inte får placeras på mindre avstånd från gräns mot granntomt än 4,5 meter, inte ansetts tillämplig när grannfastigheten inte är avsedd att bebyggas.
Samma ska enligt MÖD:s bedömning gälla begreppet ”granntomt” i den redovisade planbestämmelsen i det aktuella målet. Eftersom grannfastigheten är planlagd som allmän plats och alltså inte avsedd att bebyggas är markområdet inte att anse som granntomt i vare sig planens eller byggnadsstadgans mening. Carportens placering cirka 1 meter från gräns mot allmän plats innebär alltså ingen planstridighet.
Avståndet mellan carporten och huvudbyggnaden
Avståndet mellan byggnader får inte vara mindre än den tillåtna högsta höjden för någon av byggnaderna (39 § andra stycket byggnadsstadgan), i detta fall 3,6 meter. Avståndet mellan huvudbyggnaden och carporten är 2,95 meter, vilket därför strider mot byggnadsstadgan.
Enligt 39 § tredje stycket byggnadsstadgan får nämnden medge undantag från avståndsbestämmelserna om det finns särskilda skäl. MÖD delar MMD:s bedömning att det inte föreligger särskilda skäl att medge undantag i detta fall. Tillbyggnaden är därmed planstridig vad gäller avståndet mellan byggnader på samma tomt.
Liten avvikelse som är förenlig med planens syfte
Enligt 9 kap. 31 b § PBL får bygglov ges för en åtgärd som avviker från detaljplan under förutsättning att avvikelsen är liten och förenlig med planens syfte. Domstolen bedömer att den aktuella detaljplanens huvudsakliga syfte är att möjliggöra bostadsbebyggelse i området. Domstolen anser att uppförande av en carport är förenlig med detta syfte. Den aktuella avvikelsen från bestämmelserna om minsta tillåtna avstånd mellan byggnaderna inom fastigheten är enligt MÖD relativt begränsad. Att den lovsökta carporten placeras närmare huvudbyggnaden än 3,6 meter medför inte heller någon beaktansvärd påverkan på brandsäkerheten eller omgivningen i övrigt. Vid en samlad bedömning anser domstolen därför att den aktuella avvikelsen från detaljplanen kan godtas som en liten avvikelse enligt 9 kap. 31 b § PBL.
Domstolen delar vidare nämndens och länsstyrelsens bedömning att den lovsökta åtgärden inte utgör en sådan betydande olägenhet för omgivningen som avses i 2 kap. 9 § PBL samt att övriga förutsättningar för att bevilja det sökta bygglovet är uppfyllda.
Sammanfattningsvis
MÖD bedömer sammanfattningsvis att förutsättningarna för att bevilja bygglov med stöd av 9 kap. 31 b § PBL är uppfyllda. MÖD ändrar därför MMD:s dom så att nämndens beslut att bevilja det sökta bygglovet fastställs.
Av Carolina Engström, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Samhällsbyggnadsnet.
Referat av Mark- och miljööverdomstolen 2023-08-22, mål nr P 8016-22.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 3 okt 2023
Redaktör, jurist
