Genomsökning på distans – HD:s uttalande om hur tvångsmedlet får verkställas
HD konstaterar att rättegångsbalkens regler om genomsökning på distans är utformade så att de medger eftersökning av information som finns lagrad utanför Sverige och att det inte finns några folkrättsliga hinder mot sådan eftersökning. Det saknar enligt HD betydelse om det är känt i vilket land informationen är lagrad eller om platsen för lagringen är okänd. Målet kommenteras här av Gunnel Lindberg, särskild ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Kort om genomsökning på distans
Genomsökning på distans är ett relativt nytt tvångsmedel, som regleras i 28 kap. 10 a–10 i §§ rättegångsbalken (RB). Något förenklat kan man säga att det är en sorts husrannsakan i elektronisk miljö. Ett beslut om genomsökning på distans gör det möjligt att söka efter handlingar som finns lagrade i ett avläsningsbart informationssystem utanför den elektroniska kommunikationsutrustning (till exempel en mobiltelefon eller dator) som används för att utföra genomsökningen. Med ett avläsningsbart informationssystem avses antingen en elektronisk kommunikationsutrustning eller ett användarkonto till, eller en på motsvarande sätt avgränsad del av, en kommunikationstjänst, lagringstjänst eller liknande tjänst. Handlingar som påträffas kan säkras genom kopiering. De kan sedan användas som bevisning. Åtgärden kan genomföras genom att använda kommunikationsutrustning som har tagits i beslag men den kan även genomföras med den verkställande myndighetens egen utrustning. Myndigheten måste dock genomföra åtgärden genom samma typ av autentisering i det avläsningsbara informationssystemet som användaren av tjänsten utnyttjar, till exempel användarnamn och lösenord, inloggning med personlig kod eller biometrisk autentisering.
Förutsättningarna för genomsökning på distans motsvarar i princip det som gäller för husrannsakan. Det ska finnas anledning att anta att ett brott med fängelse i straffskalan har begåtts, och ändamålet med genomsökningen ska vara att söka efter handlingar som kan vara av betydelse för utredningen av brottet eller för utredning av om det finns skäl för förverkande enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken (så kallat utvidgat förverkande). Huvudregeln är att åtgärden bara får utföras i ett avläsningsbart informationssystem som den skäligen misstänkte kan antas ha använt, men om det finns synnerlig anledning att anta att handlingar som har betydelse för utredningen påträffas får genomsökningen genomföras även i andra avläsningsbara informationssystem. Genomsökning på distans får inte avse handlingar som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § RB.
Något om det aktuella målet
Det aktuella målet rörde misstanke om grovt penningtvättsbrott och grovt bokföringsbrott. Åklagaren begärde under förundersökningen att tingsrätten skulle besluta om genomsökning på distans i mobiltelefoner och datorer som hade tagits i beslag hos den misstänkte. Tingsrätten beviljade begäran. Beslutet överklagades, varefter hovrätten fastställde beslutet. Hovrättens beslut överklagades till Högsta domstolen (HD). Den tilltalade begärde att beslutet skulle upphävas. Riksåklagaren motsatte sig ändring. När sakfrågan skulle prövas hade verkställigheten avslutats, det vill säga genomsökningen hade genomförts. HD meddelade trots det prövningstillstånd, i ett pleniavgörande.
Problemet som HD tog upp och HD:s ställningstagande
Den fråga som HD prövade var om det är möjligt att besluta om genomsökning på distans, trots att genomsökningen avser information som kan vara lagrad i utlandet. Bakgrunden är att det inte anses vara tillåtet för en stat att verkställa tvångsmedel på en annan stats territorium, en tillämpning av territorialitetsprincipen. Frågan är emellertid om den principen även ska tillämpas om tvångsmedlet kan verkställas utan att beträda den andra statens territorium.
HD konstaterade inledningsvis att bestämmelserna om genomsökning på distans inte avser enbart eftersökning av information som finns i Sverige och att frågan därmed är om folkrätt eller någon bindande internationell överenskommelse utesluter en sådan tillämpning. Därefter konstaterade HD att det inte finns några traktaträttsliga begränsningar för svenska myndigheter att bereda sig tillgång till information som är lagrad i utlandet och att det inte heller finns några sedvanerättsliga begränsningar som hindrar tillgång till information som är eller kan vara lagrad utomlands.
HD drog slutsatsen att RB:s bestämmelser om genomsökning på distans är utformade så att de medger eftersökning av information som är lagrad utanför Sverige. Det saknar betydelse i vilket land informationen finns eller om lagringsplatsen är okänd. Under förutsättning att genomsökningen på distans görs inom ramen för en svensk brottsutredning (eller inom ramen för rättslig hjälp till en behörig utländsk myndighet), att åtgärden vidtas med hjälp av utrustning som finns i Sverige och att den inte görs på ett sådant sätt att informationen raderas eller påverkas på annat sätt, får enligt HD genomsökning på distans beslutas även om den eftersökta informationen kan vara lagrad utomlands.
Sista ordet är inte sagt
Regeringen har gett 2021 års datalagringsutredning i uppdrag att analysera frågor om jurisdiktion, inklusive folkrättsliga överväganden, i förhållande till elektronisk information som finns eller kan finnas utanför Sverige och ta ställning till om det bör införas en särskild lagreglering för exekutiv jurisdiktion. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i dagarna. Det återstår därför att se om utredningen anser att det behövs författningsreglering eller om HD:s beslut ger all den ledning som krävs.
Avgörandet kan få betydelse även i andra sammanhang
Minst lika intressant som avgörandet är för tillämpningen av genomsökning på distans, kan det vara för två andra frågor.
Den ena är i vilken utsträckning HD i framtiden kommer att pröva frågor om redan verkställda tvångsmedel (så kallade deserta beslut). Sådana tvångsmedelsbeslut kan inte undanröjas eller göras ogjorda. De tas därför normalt inte upp till prövning av en överrätt. Enligt HD:s beslut i prövningstillståndsfrågan, som samtliga justitieråd deltog i, bör det emellertid finnas ett begränsat utrymme för HD att pröva även deserta beslut, om det finns en betydande risk att en prejudikatsintressant fråga annars inte skulle komma under HD:s prövning.
Den andra frågan är vilken betydelse HD:s beslut kan få för beslut om hemlig dataavläsning. Det tvångsmedlet har i vissa avseenden likheter med genomsökning på distans. Båda tvångsmedlen tar sikte på att skaffa fram information som finns i eller är åtkomlig genom avläsningsbara informationssystem. I båda fallen kan det vara fråga om information som är lagrad i till exempel en molntjänst eller där det saknas uppgift om var informationen kan vara lagrad. Mot den bakgrunden bör HD:s avgörande få lika stor betydelse när det gäller beslut om hemlig dataavläsning som beslut om genomsökning på distans.
Av Gunnel Lindberg, särskild utredare Regeringskansliet och ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Ursprungligen publicerad i JP Juridiskt bibliotek.
Analys av Högsta domstolen 2023-03-30, mål nr Ö 5686-22.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 7 sep 2023
Ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
