Tilläggsyrkanden fick behandlas i klump vid votering i fullmäktige
I en budgetomröstning valde regionfullmäktige att behandla alla tilläggsyrkanden i klump istället för att behandla dem var för sig, vilket egentligen borde ha gjorts. Eftersom beslutsordningen hade antagits av fullmäktige konstaterar kammarrätten att beslutet ändå varit lagligt. En ledamot har en skiljaktig motivering.
Bakgrund
I november 2022 beslutade regionfullmäktige att anta regionplan och budget för de tre kommande åren. Regionstyrelsen la fram ett förslag till beslut och till detta kom ett antal tilläggsyrkanden från flera ledamöter. Under voteringen behandlades inte varje tilläggsyrkande var för sig. Istället valde fullmäktige att ha en beslutsordning där samtliga tilläggsyrkanden slogs ihop och utgjorde motförslag till regionstyrelsens förslag. Det vill säga en samlad omröstning där regionstyrelsens ursprungsförslag ställdes mot samma förslag med samtliga tilläggsyrkanden.
En kommunmedlem överklagade beslutet till förvaltningsrätten och begärde att det skulle laglighetsprövas. Enligt honom innebar fullmäktiges hantering av omröstningen att det inte varit möjligt för en ledamot att ställa sig bakom bara ett enskilt yrkande. Detta gjorde det omöjligt att veta om varje enskilt förslag fått majoritet eller inte och kunde därför inte vara i enlighet med kommunallagens intention.
Enligt regionen hade beslutet kommit till på laglig väg eftersom fullmäktige själva valt denna beslutsordning. Det hade varit fullt möjligt för fullmäktige att välja en annan beslutsordning och då pröva majoritetsförhållandena för varje enskilt tilläggsyrkande. Regionen anförde även att ingen ledamot hade ifrågasatt någon post i regionstyrelsens budgetförslag utan enbart kommit med förslag på tillägg. Det fanns alltså inga tvistiga punkter i omröstningen. Det framstod därför inte som sannolikt att omröstningen skulle ha fått ett annat utfall om yrkandena hade behandlats ett och ett.
Förvaltningsrätten gick på kommunmedlemmens linje och bedömde att förfarandet stred mot kommunallagen. Varje yrkande borde istället ha prövats var för sig. Regionen överklagade till kammarrätten.
Rättslig reglering
Enligt 13 kap. 8 § kommunallagen (2017:725), KL, ska ett överklagat beslut upphävas om det inte har kommit till på lagligt sätt, beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen, det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller beslutet annars strider mot lag eller annan författning.
Bestämmelser kring hur ärenden i fullmäktige ska avgöras finns i 5 kap. KL. I 53 § framgår att fullmäktiges ordförande ska lägga fram förslag till beslut efter att överläggningen har avslutats. Förslagen ska utformas så att de kan besvaras med ett ja eller ett nej.
Liknande frågor har prövats vid två tidigare tillfällen. I RÅ 1977 ref. 2 ställde kommunfullmäktige två yrkanden som rörde helt olika punkter mot varandra i en votering. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) konstaterade då att denna beslutsordning var olaglig eftersom yrkandena annars skulle ha kunnat bifallas oberoende av varandra om de hade behandlats var för sig. En sådan beslutsordning kunde även ha inverkan på frågans utgång.
I ett annat rättsfall, RÅ Ab 128/80, ansåg HFD att två olika yrkanden som slagits samman egentligen borde ha behandlats var och ett för sig. Beslutsordningen hade dock godkänts av fullmäktige, som därför fick anses ha behandlat båda yrkandena. Beslutet hade därför kommit till på lagligt sätt.
Kammarrättens bedömning
Frågan i målet är alltså om den av fullmäktige valda beslutsordningen har lett till att beslutet om budgeten inte har kommit till på lagligt sätt.
Enligt kammarrätten borde tilläggsyrkandena ha behandlats var och ett för sig eftersom de rörde olika poster i budgeten och därför var vitt skilda från varandra (se RÅ 1977 ref. 2). Varje yrkande har dock tagits upp till behandling, om än i klump. Eftersom det är fullmäktige som genom votering har valt att ha en sådan beslutsordning får beslutet anses ha kommit till på laglig väg (se RÅ Ab 128/80). Förvaltningsrättens dom ska därför upphävas och regionstyrelsens beslut fastställas.
Skiljaktig motivering
En domare är skiljaktig beträffande motiveringen. Enligt henne borde kammarrätten ha motiverat sina skäl med att regionfullmäktige inte kan besluta om att ta bort den enskilda ledamotens rätt att använda sin röst i vartdera beslut så som har skett i det aktuella fallet när flera beslutspunkter har lagts ihop (se 4 kap. 24 och 25 §§ KL). Regionfullmäktige har dock genom omröstning och votering godtagit beslutsordningen och det finns inte anledning att anta att utgången i fullmäktige hade kunnat bli en annan. Enligt hennes mening saknar felet betydelse för ärendets utgång.
Av Maja Almgren, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Förvaltningsnet.
Referat av Kammarrätten i Stockholm 2023-12-08, mål nr 3553-23.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 26 feb 2024
Redaktör, jurist
