Intervju om KlimaSeniorinnen mot Schweiz
Den 9 april 2024 meddelade Europadomstolen avgöranden i tre klimattvister. I ett av målen, KlimaSeniorinnen mot Schweiz, dömdes Schweiz för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder mot klimatförändringarna. För första gången fastställer och bekräftar domstolen därmed att Europakonventionen kan tillämpas på klimatförändringar. I denna intervju med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, berättar han bland annat om bakgrunden till målet, målets betydelse för Aurora-målet och andra konsekvenser av utgången i målet.
Berätta lite kort om bakgrunden till KlimaSeniorinnen mot Schweiz
– KlimaSeniorinnen mot Schweiz är en av tre domar om klimatförändringar och mänskliga rättigheter som Europadomstolen har avgjort.
– I KlimaSeniorinnen mot Schweiz väckte drygt 2000 äldre kvinnor, med snittålder på drygt 70 år, talan mot Schweiz. Kvinnorna anser att de är särskilt utsatta som äldre och som kvinnor. Det argumentet är jag inte så övertygad om längre. Det finns ju andra mål där ungdomar driver liknande processer och menar att de är mer utsatta som unga. Men egentligen är ju alla utsatta. Det var likväl nödvändigt för de äldre kvinnorna att visa att de var särskilt utsatta och det godtog också domstolen. De hade inte kunnat driva målet om de inte hade kunnat urskiljas på något sätt.
– Det viktiga i KlimaSeniorinnen mot Schweiz är att Europadomstolen för första gången fastställer och bekräftar, inte så förvånande tycker jag, att Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) kan tillämpas på klimatförändringar samt att det är möjligt att hålla stater ansvariga för otillräckliga klimatåtgärder. Detta är i linje med hur rättsutvecklingen ser ut internationellt och hur Europadomstolen har avgjort mål tidigare i miljösammanhang.
– Utöver att Europadomstolen fastställer att Europakonventionen Schweiz faktiskt bröt mot konventionen på grund av otillräckliga klimatåtgärder angav domstolen ett antal krav på vad kan man kan förvänta sig av staterna för att de ska uppfylla Europakonventionen.
Vilka bestämmelser i Europakonventionen behandlar målet och hur är det kopplat till klimatet (Europakonventionen handlar ju primärt om mänskliga rättigheter)?
– Europadomstolen har under 30 år tillämpat framför allt artikel 8 (rätten till skydd för privat- och familjeliv) i Europakonventionen, men också artikel 6 (rätten till en rättvis rättegång) och artikel 2 (rätten till liv), på miljöområdet. I KlimaSeniorinnen mot Schweiz hade kvinnorna åberopat alla tre artiklarna. Europadomstolen utgår från artikel 8 och förklarar att det inte är nödvändigt att tillämpa artikel 2. Artikel 2 skulle varit lite knepigare i det här målet. Domstolen fäller Schweiz för brott mot artikel 8 och även artikel 6 för att KlimaSeniorinnen inte haft möjlighet till en rättegång i Schweiz.
– I ljuset av staternas åtaganden i Parisavtalet, IPCC:s rapporter, hur viktigt och brådskande det är, samt Schweiz och andra staters agerande anger Europadomstolen att artikel 8 kräver att varje stat vidtar rimliga åtgärder. Domstolen bemöter också Schweiz invändning, att landet inte kan lösa klimatförändringarna på egen hand. Schweiz står för mindre än 1 procent av de globala utsläppen. Det här argumentet förs fram av flera stater. Europadomstolen avvisar detta och betonar att stater inte komma undan sitt ansvar genom att peka på andra staters ansvar. Varje stat måste göra sin rimliga del. Skulle 100 stater argumentera som Schweiz, skulle ansvaret hamna mellan stolarna.
– Europadomstolen fastslår också att man kan förvänta sig att varje stat har ett ramverk på plats som anger hur växthusgasutsläppen ska fasas ut för att uppnå klimatneutralitet inom de närmaste tre decennierna. Staterna har stor frihet att välja hur de genomför utfasningen, men inte lika stor frihet att välja utfasningstakten. Det måste ske inom tre decennier och med tydliga delmål. Dessutom måste det finnas ett engagemang att genomföra det här, inte bara på pappret.
– Slutsatsen av domen är att det ska vara möjligt att driva en rättsprocess mot staten för bristande klimatåtgärder. Jag anser att domstolens tillämpning av artikel 8 är nyanserad och rimlig.
Vilken betydelse har KlimaSeniorinnen MOT schweiz för det svenska Aurora-målet?
– KlimaSeniorinnen mot Schweiz får betydelse för Schweiz, Sverige och alla andra parter till Europakonventionen, men även utanför Europa. Avgörandet påverkar klimatdebatten runtom i världen. Domen kan få betydelse för rättsutvecklingen även utanför Europa eftersom den ger ett tydligt besked om hur man ska förstå förhållandena mellan mänskliga rättigheter och klimatförändringar.
– För svensk del var domen avgörande på så sätt att om Europadomstolen hade sagt att Europakonventionen inte alls kan tillämpas, hade Aurora-gruppen inte haft något mål överhuvudtaget, eftersom den bygger hela sin talan på konventionen. Nu är det klarlagt att Europakonventionen kan tillämpas och ställer krav på parterna. Däremot går det inte att av Europadomstolens dom dra några direkta slutsatser om utgången i Auroramålet.
– Nu ligger Aurora-målet hos Högsta domstolen (HD) som ska ta ställning till om det överhuvudtaget är möjligt att driva sådana här klimatprocesser mot staten enligt svensk rätt. Den frågan måste HD svara ja på menar jag. För skulle HD stänga dörren helt och hållet till klimattvister så skulle det i sig bryta mot artikel 6 i Europakonventionen, vilket Europadomstolen bekräftar i KlimaSeniorinnen mot Schweiz. Jag skulle bli väldigt förvånad om HD kommer till någon annan slutsats. Domstolen kan förvisso bedöma förutsättningarna för talerätt utifrån de specifika förutsättningarna i Auroramålet, men jag har svårt att se att HD skulle stänga dörren helt och hållet för klimatprocesser mot staten. Det skulle inte bara bryta mot Europakonventionen, utan även mot Århuskonventionen, som Sverige är part till.
Vad tror du blir de mest omedelbara konsekvenserna av utgången i målet?
– KlimaSeniorinnen mot Schweiz ger stöd för de diskussioner och processer som sker i många stater som är part till Europakonventionen. Det har förts klimatprocesser i nationell domstol i Nederländerna och Belgien där man hittills med framgång har kunnat hålla staten ansvarig för brott mot Europakonventionen. Jag är övertygad om att den här domen kommer få betydelse i flera länder där civilsamhället, miljöorganisationer eller MR-organisationer anser att staten inte gjort tillräckligt och kan komma att inleda liknande processer i nationell domstol med hänvisning till domen.
– Domen påverkar också diskussionen i Sverige. Tidigare var det bred enhet om den beslutade klimatplanen och klimatlagen (2017:720) med uppsatta klimatmål. Nu har vi under senaste åren och med nuvarande regering sett en ändrad attityd, med åtgärder som till och med gör att vi ökar våra utsläpp. Dessutom har regeringen inte presenterat en tydlig plan för hur vi ska nå nettonoll 2045 och leva upp till delmålen. Regeringens sätt att resonera går stick i stäv med vad Europadomstolen anger att staterna måste göra. Regeringen är otydlig och resonerar på ett sätt som inte överensstämmer med KlimaSeniorinnen mot Schweiz. Både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket har uttalat att Sverige inte klarar klimatmålen. Därför är Sverige helt klart i farozonen för att bryta mot Europakonventionen i ljuset av hur Europadomstolen har tolkat den.
Samma dag avvisade Europadomstolen två andra klimattvister på processuella grunder. Finns det något att säga om dessa mål?
– I Carême mot France var det en borgmästare som sedan flyttat från Frankrike. Europadomstolen bedömde då att han inte längre var ett offer och avskrev därför målet. Det finns inte så mycket mer att säga om målet.
– Agostinho mot Portugal är det mål som har fått mest uppmärksamhet. 6 portugisiska ungdomar stämde Portugal och 32 andra stater. Målet uppmärksammades för att det var det första målet som kom till domstolen och på grund av sättet som ungdomarna hade lagt upp målet.
– Jag har hela tiden sagt att jag tycker att Europadomstolen ska avvisa detta mål. Inte på grund av att Europakonventionen inte skulle vara tillämplig, men på grund av det sätt ungdomarna processade. De gick direkt till Europadomstolen i stället för att först slussa frågan genom nationella instanser. Dessutom var det redan från början tveksamt om du kan använda Europakonventionen gentemot andra stater än den i vilken du befinner dig. Europadomstolen bedömde att det inte var möjligt att driva målet mot andra stater än Portugal. Och för Portugals del avvisades talan eftersom sökandena inte först hade vänt sig till de nationella instanserna.
– Sista punkten är viktig. Även om det är brådskande med klimatet, vilket ungdomarna i målet hänvisade till, ska man inte tumma på dessa processuella förfaranden. Det är inte bara en teknikalitet. Hela idén med Europakonventionen är att staterna, vilket också följer av artikel 6 och artikel 13, ska ha nationella rättsmedel som kan utnyttjas när myndigheter gör fel. Det kommer alltid att ske felaktigheter hos myndigheter och då ska det finnas ett nationellt system för att åtgärda det. Först om inte det funkar går man till Europadomstolen.
Kommentar från redaktören
Sedan intervjun har HD meddelat prövningstillstånd i frågan om den talan som väckts i Auroramålet kan prövas i domstol (se HD 2024-04-25, mål nr Ö 7177-23). Detta innebär att domstolen ska ta ställning till om det går att föra en sådan talan i svensk domstol.
Ursprungligen publicerad i JP Climatenet.
Publicerad 23 maj 2024
Redaktör, jurist
