Kritik mot socialnämnd för bristande dokumentation inför barnsamtal på skola
Socialnämnden i en kommun får kritik för omfattande brister i dokumentationen av de överväganden som gjordes inför ett samtal med barn i deras skola. JO understryker vikten av att ärenden dokumenteras på ett omsorgsfullt och noggrant sätt. Bland annat för att kunna avgöra om det funnits godtagbara skäl att underlåta kontakt med vårdnadshavarna.
Bakgrund
I en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) framkom uppgifter om att handläggare från socialtjänsten hade genomfört samtal med två barn i en skola utan att först informera vårdnadshavarna om detta. Rektorn hade också deltagit i samtalet som trygghetsperson trots att barnen inte riktigt visste vem han var.
Socialnämnden hade inlett utredningen om behov av skydd eller stöd efter en orosanmälan från rektorn kring ett äldre syskon till barnen. I sitt yttrande om handläggningen i samband med barnsamtalet uppgav nämnden att bedömningarna hade gjorts löpande och med hänsyn till barnens bästa. Nämnden ansåg vidare att agerandet hade stöd i lag även om det fanns vissa brister i dokumentationen.
Gällande rätt
Enligt 6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken (1949:381) har ett barns vårdnadshavare rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Det betyder att alla åtgärder som rör ett barn ska ske i samförstånd med barnets vårdnadshavare, om det inte finns stöd för något annat i lag.
När det gäller utredningar om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får barnet höras utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande, 11 kap. 10 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453), SoL. I 1 kap. 1 § tredje stycket och 3 kap. 5 § SoL framgår dock att vårdnadshavarna bör informeras om samtalet innan det genomförs (prop. 2009/10:192 s. 33). Utgångspunkten är alltid att eftersträva frivillig medverkan och bästa möjliga samarbete med barnets vårdnadshavare så långt det går (se till exempel JO 2020/21 s. 445, dnr 2476-2018).
Enligt 11 kap. 5 § SoL ska handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling dokumenteras. Dokumentationen ska utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.
Justitieombudsmannen
Av handlingarna i ärendet står det klart att nämnden startade en utredning för att kunna hålla samtal utan vårdnadshavarnas vetskap och för att göra en rättssäker skyddsbedömning. JO konstaterar att dokumentationen är närmast obefintlig i fråga om de överväganden som gjordes inför samtalet med barnen. Detta är en brist som JO ser mycket allvarligt på. Om nämnden bedömer att det finns skäl att hålla barnsamtal utan att först kontakta vårdnadshavarna är det av stor vikt att de noggranna överväganden som måste göras i det sammanhanget också dokumenteras på ett omsorgsfullt sätt.
Med anledning av det bristfälliga underlaget har JO inte kunnat avgöra om nämnden förtjänar kritik för det faktum att samtalet med barnen genomfördes i deras skola. Det kan också ha funnits godtagbara skäl till att underlåta kontakt med vårdnadshavarna men som nu alltså inte framgår av dokumentationen.
Sammantaget bedömer JO att nämnden förtjänar kritik för de omfattande brister som finns i dokumentationen av de överväganden som gjordes inför barnsamtalet. De berörda handläggarna jobbar inte längre kvar vilket ännu mer begränsar möjligheterna att få ett tillförlitligt svar på vilka bedömningar som faktiskt gjordes. JO understryker att detta ytterligare klargör betydelsen av att ärenden dokumenteras i rätt tid och på ett omsorgsfullt och noggrant sätt.
Referat av Justitieombudsmannen 2024-09-23, dnr 2189-2023.
Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 22 nov 2024
Redaktör, jurist
