Vad bör skolchefen göra när behovet av särskilt stöd överstiger budgeten?

Fråga

Hur bör en skolchef juridiskt sett agera när behovet av särskilt stöd för elever överstiger den budget som tilldelats av huvudmannen? Vad säger skollagen om skolchefens ansvar och hur ska skolchefen navigera lojaliteten mellan rektor och huvudman i en sådan situation?

Juristens svar

Av 2 kap. 8 a § skollagen (2010:800) framgår att huvudmän i skolväsendet ska utse en skolchef som ska biträda huvudmannen med att se till att de föreskrifter som gäller för utbildningen följs i huvudmannens verksamhet. Några exempel på sådana föreskrifter är skollagen och dess förordningar men också lagar om arbetsmiljö, diskriminering, och dataskydd. 3 kap. 8 § skollagen anger att en elev som är i behov av särskilt stöd ska ges sådant stöd. Det är en rättighet för eleven att få det stöd som han eller hon behöver. Det är ingenting som huvudmannen kan välja att ge eller inte. Det är helt enkelt en behovsstyrd rättighet för eleven och det blir upp till huvudmannen att tillgodose detta.

I förarbetena till 2 kap. 8 a § skollagen framgår på vilka sätt en skolchef kan agera om han eller hon bedömer att verksamheten inte lever upp till författningskraven. Skolchefen ska i första hand försöka åtgärda bristerna inom ramen för sina befogenheter. Om skolchefens befogenheter inte är tillräckliga, till exempel om det inte finns tillräckligt med medel avsatt för att ge elever adekvata stödåtgärder, är skolchefen ansvarig att informera den del av huvudmannen som är ytterst ansvarig. Om huvudmannen är kommunal ska skolchefen informera politikerna i den nämnd som ansvarar för utbildningsverksamheten. Om huvudmannen är enskild ska information nå ledningen, vanligtvis styrelsen för bolaget.

Skolchefen ska hjälpa huvudmannen att utföra sitt nationella uppdrag. Både rektor och huvudman drar i samma pengapåse och för att ”navigera i lojaliteten” mellan dem behöver skolchefen beakta sitt uppdrag som väktare av regelefterlevnad. Utifrån regelverket ska skolchefen göra huvudmannen medveten om när reglerna inte kan följas, till exempel för att det finns för lite medel avsatt för särskilt stöd. Av praxis (Högsta domstolen 2024-06-13, T 3151-23) vet vi att en huvudman kan dömas för diskriminering när huvudmannen tagit för lång tid på att ge en elev adekvata stödåtgärder. Skolchefen kan minimera risken för huvudmannen att ådra sig skadeståndsansvar. Visst är det tufft för rektor att hålla en tight budget och ibland behöver rektor ”trolla med knäna”. Men en budget i balans får aldrig sättas före elevers lagstadgade rätt till stödinsatser och därför behöver det finnas upparbetade kanaler från rektorer till skolchef för att skolchefen ska kunna få en bild av bristerna och förmedla dessa till huvudmannen. Om skolchefen ändå inte får gehör hos huvudmannen, ligger ansvaret för att utbildningen genomförs enligt gällande regelverk alltjämt på huvudmannen själv. Det framgår av 2 kap. 8 § skollagen.

Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.

Publicerad 22 okt 2024

Maria Bjurholm

Rådgivare, jurist