Byggsanktionsavgift efter hopslagning av två lägenheter
MÖD bedömer att en sammanslagning av två lägenheter i ett flerbostadshus utgör en anmälningspliktig åtgärd som krävt startbesked. Vidare konstaterar domstolen att det var korrekt av nämnden att rikta byggsanktionsavgiften mot bostadsrättsföreningen, även om det var en lägenhetsinnehavare som utförde åtgärden.
Bakgrund
Stadsbyggnadsnämnden tog ut en byggsanktionsavgift av en bostadsrättsförening efter att en lägenhetsinnehavare hade slagit ihop två lägenheter utan föregående anmälan och startbesked från nämnden. Bostadsrättsförening var tomträttsinnehavare till den aktuella fastigheten när sammanslagningen utfördes och lägenhetsinnehavaren hade även informerat föreningen om åtgärden. Bostadsrättsföreningen överklagade beslutet till länsstyrelsen som upphävde beslutet. Mark- och miljödomstolen (MMD) fastställde däremot nämndens beslut, varpå bostadsrättsföreningen överklagade domen till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
Mark- och miljööverdomstolen
Har en överträdelse skett?
MÖD prövar inledningsvis frågan om åtgärden att riva en icke bärande vägg, som leder till sammanslagning av två lägenheter, utgör en anmälningspliktig åtgärd och om det därmed har skett en överträdelse genom att åtgärden har påbörjats utan startbesked.
Enligt 11 kap. 51 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska tillsynsmyndigheten ta ut en byggsanktionsavgift bland annat om någon bryter mot en bestämmelse i 8–10 kap. PBL. Vidare följer av 10 kap. 3 § PBL att åtgärder som kräver anmälan inte får påbörjas innan byggnadsnämnden har gett startbesked. Vid ändring av en byggnad krävs anmälan enligt 6 kap. 5 § PBL, om ändringen innebär att byggnadens planlösning påverkas avsevärt.
Inför avgörandet har MÖD inhämtat ett yttrande från Boverket, som bedömer att den aktuella sammanslagningen är en sådan åtgärd som påverkat byggnadens planlösning avsevärt och därmed är anmälningspliktig. Domstolen konstaterar att även äldre förarbeten och rättspraxis pekar på att en sammanslagning av två lägenheter är en sådan åtgärd som avsevärt påverkar en byggnads planlösning. Enligt tidigare byggregler var åtgärden därför lovpliktig. Den anmälningsplikt som idag gäller bör omfatta samma åtgärder som tidigare krävt lov. Domstolen delar därför Boverkets bedömning att åtgärden kräver anmälan och konstaterar att en överträdelse därmed har skett.
Kan byggsanktionsavgiften riktas mot föreningen?
En byggsanktionsavgift ska enligt 11 kap. 57 § PBL tas ut av 1) den som när överträdelsen begicks var ägare till den fastighet eller det byggnadsverk som överträdelsen avser, 2) den som begick överträdelsen, eller 3) den som fått fördel av överträdelsen. Om en fastighet har upplåtits med tomträtt, ska det som sägs om fastighetsägaren tillämpas på tomträttshavaren, vilket framgår av 1 kap. 5 § PBL.
Domstolen konstaterar inledningsvis att lagtexten endast ställer krav på att den som avgiften avser omfattas av åtminstone en av punkterna i 11 kap. 57 § PBL. I ett tidigare rättsfall har MÖD bedömt att en person i egenskap av byggherre varit den som begått en överträdelse för vilken nämnden tagit ut en byggsanktionsavgift och att det därutöver inte varit nödvändigt att slå fast att personen fått någon vinning av åtgärden för påförande av avgifter (MÖD 2023-04-21, mål nr P 7959-22). Domstolen gör samma bedömning i förevarande fall och konstaterar att det med beaktande av lydelsen i 11 kap. 57 § PBL, inte spelar någon roll att det finns ett annat subjekt (lägenhetsinnehavaren) att rikta avgiften mot.
Mot bakgrund av att en överträdelse har skett och att föreningen var tomträttsinnehavare till den aktuella fastigheten när överträdelsen begicks, konstaterar domstolen att det finns lagstöd för att rikta byggsanktionsavgiften mot bostadsrättsföreningen. Trots att nämndens beslut har lagstöd, anför domstolen dock att det kan vara lämpligt att tillsynsmyndigheten beaktar vem som begått en överträdelse och/eller vem som fått fördel av överträdelsen, när den tar ställning till vem kravet bör riktas mot. Domstolen övergår därför till att pröva om det är oskäligt att ta ut en byggsanktionsavgift från bostadsrättsföreningen eller om det finns skäl att sätta ned avgiften.
Är det oskäligt att du en avgift?
Enligt 11 kap. 53 § PBL behöver en byggsanktionsavgift inte tas ut om det är oskäligt med hänsyn till 1) att den avgiftsskyldige på grund av sjukdom inte har förmått själv eller genom någon annan fullgöra sin skyldighet, 2) att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte har kunnat eller bort förutse eller kunnat påverka, eller 3) vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa.
Av utredningen framgår att lägenhetsinnehavaren har försökt ta reda på om åtgärden var lov- eller anmälningspliktig och att en anlitad byggkonsult bedömt att den inte var det. Lägenhetsinnehavaren har även fått bostadsrättsföreningens godkännande att utföra åtgärden. Eftersom föreningen haft kännedom om åtgärden bedömer MÖD att överträdelsen inte berott på en omständighet som föreningen inte kunnat eller bort förutse. Domstolen anser därför att det inte är oskäligt att ta ut avgiften.
Är avgiften proportionerlig?
En byggsanktionsavgift får i ett enskilt fall sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har begåtts, vilket framgår av 11 kap. 53 a § PBL. Avgiften får sättas ned till hälften eller en fjärdedel. Vid prövningen ska det särskilt beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet, eller om den av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art.
I förevarande fall konstaterar domstolen att nämnden inte har gjort gällande att den aktuella åtgärden skulle ha utförts på felaktigt sätt eller att den inneburit några allvarliga risker som medfört fara för liv och hälsa. Nämnden har vidare fått kännedom om överträdelsen genom att lägenhetsinnehavaren själv har kontaktat nämnden. Mot bakgrund av detta anser MÖD att överträdelsen är av mindre allvarlig art, varför domstolen sätter ned avgiften till hälften.
MÖD bedömer att det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen. Domen får därför överklagas.
Referat av Mark- och miljööverdomstolen 2024-07-10, mål nr P 5806-23.
Ursprungligen publicerad i JP Fastighetsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 2 sep 2024
Redaktör, jurist
