Skyddade personuppgifter går före rätt att få ta del av handling

En persons rätt att få ta del av allmän handling är central i rättsstaten. Det finns såväl rätt till partsinsyn respektive annan reglering som medger att enskilda har rätt att få ta del av handlingar och uppgifter som omfattas av stark sekretess. Flertalet kammarrättsavgöranden har under sommaren 2024 prövat en journalists begäran att få ta del av handlingar i ett individärende med stöd av en fullmakt från den enskildes föräldrar. Kammarrätterna konstaterar att trots föräldrarnas lagreglerade rätt till insyn i individärendet kan överförmyndarna varken bekräfta eller dementera ens förekomst då en prövning i sak kan medföra att den enskildes geografiska vistelse kan komma att röjas i strid med syftet med skyddade personuppgifter. I denna analys tittar Kalle Larsson, förbundsjurist hos SKR, närmare på kammarrätternas resonemang.

Bakgrund

En journalist från en granskande nationell nyhetsredaktion har under våren och sommaren 2024 begärt ut handlingar från flertalet överförmyndare runt om i landet kopplade till ett enskilt personärende. Begäran avsåg årsräkningar för 2022 och 2023 samt övriga handlingar hos överförmyndaren avseende en specifik person som enligt uppgift har en förordnad förvaltare samt därtill har skyddade personuppgifter. Begäran från journalisten grundade sig på en fullmakt från den enskildes föräldrar vilka enligt 16 kap. 7 § föräldrabalken (FB) har en rätt att få ta del av handlingar som förvaras hos överförmyndaren. Journalisten har i sin överklagan till kammarrätterna anfört att hen enligt 10 och 12 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, har rätt att få ta del av handlingarna baserat på föräldrarnas rätt enligt 16 kap. 7 § FB. Denna analys har utifrån den prövning som skett hos kammarrätterna, försökt summera och analysera hur kammarrätterna sett på saken samt rama in gällande rätt och svårigheter kopplade till skyddade personuppgifter.

Sekretess hos myndigheten

Flertalet myndigheter har en så kallad stark sekretess. Det innebär att det som huvudregel är sekretess och att sekretess ska råda såvida det inte står klart att en uppgift kan röjas utan skada. Det brukar ses såsom ett omvänt skaderekvisit. Stark sekretess råder hos såväl socialtjänst, hälso- och sjukvård samt överförmyndare med flera. Motsatsen är så kallad svag sekretess vilket till exempel kan gälla skola (med vissa undantag) där offentlighet är huvudregeln, det vill säga ett svagt skaderekvisit.

Hos överförmyndaren råder stark sekretess enligt 32 kap. 4 § OSL vilket medför att det som huvudregel inte ska lämnas ut uppgifter som finns hos överförmyndaren vid ärenden enligt föräldrabalken eller lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn, om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Med enskild avses såväl den som har en ställföreträdare respektive den som är ställföreträdare. Om det står klart att den enskilde inte skulle lida skada eller men, kan uppgifter/handlingar ändå lämnas ut. Det bör observeras att det endast är de uppgifter som finns hos överförmyndaren (myndigheten) som omfattas av sekretess och kan lämnas ut, inte uppgifter/handlingar som förvaras hos en ställföreträdare (se Kammarrätten i Göteborg 2023-10-06, mål nr 5361-23 eller Kammarrätten i Stockholm 2023-11-23, mål nr 5925-23).

Vidare finns det en sekretessbrytande reglering i 32 kap. 5 § OSL som i sin tur hänvisar till annan reglering vilket i detta fall avser 16 kap. 7 § FB.

Den enskildes och anhörigas rätt att ta del av handlingar

Den enskilde har rätt till så kallad partsinsyn vilket regleras i 10 § förvaltningslagen (2017:900), FL. Vidare finns det inom överförmyndarområdet en reglering i 16 kap. 7 § FB med innebörden att den enskilde samt de som är närmast anhöriga (make, sambo eller närmaste släktingar) har rätt att ta del av de handlingar som förvaras hos överförmyndaren i det enskilda ärendet.

Denna rätt till handlingar är en personlig rätt vilket medför att för andra personer, råder det stark sekretess enligt 32 kap. 4 § OSL. En enskild förfogar dock över sin egna sekretess och har således möjlighet att häva sekretessen kring sitt ärende. Övriga personer som räknas upp i 16 kap. 7 § FB saknar dock rätt att med stöd av en fullmakt, häva sekretessen för någon annan, se Kammarrätten i Stockholm 2024-07-02, mål nr 3189-24. Exempelvis en make eller pappa till den enskilde (den som har en ställföreträdare) kan således inte dela ut en rätt att ta del av handlingar i ett ärende genom fullmakt till någon annan, i detta fall en journalist.

Den enskilde förfogar över sekretessen i sitt ärende men kan samtidigt inte hindra att andra personer som avses i 16 kap. 7 § FB får del av aktuella handlingar. Även om en huvudman uttryckligen motsätter sig att en närstående ska få ut de handlingar som förvaras hos överförmyndaren ska handlingarna lämnas ut om den anhörige omfattas av kretsen som har rätt till handlingarna enligt 16 kap. 7 § FB, se Kammarrätten i Göteborg 2024-05-17, mål nr 2566-24.

När det gäller vem som kan vara närmast släkting till den enskilde, så får en bedömning ske i det enskilda fallet. Det kan finnas personer som varit och är närmast till den enskilde som inte alltid är ”närmast” enligt släktträdet.

Justitieombudsmannen (JO) har i beslut dnr 5231-2008 bedömt att far- och morföräldrar inte generellt ingår i kretsen av närmaste släktingar. Är dock exempelvis den underåriges eller huvudmannens far inte längre i livet, kan dock en farfar anses tillhöra kretsen av de närmaste släktingarna.

Skyddade personuppgifter

Personer kan efter en ansökan till Skatteverket erhålla skyddade personuppgifter. Graden av skydd kan variera. För mer detaljer kring förfarandet och olika nivåer på skyddade personuppgifter, hänvisas till Skatteverket.

Om en person har beviljats skyddad folkbokföring, medför detta att det råder sekretess hos en domstol eller annan myndighet med innebörden att uppgifter inte får lämnas som medför att det går att utläsa var personen bor tillfälligt eller stadigvarande enligt 21 kap. 3 a § OSL. Även här råder ett omvänt skaderekvisit med innebörden att den enskilde inte ska kunna utsättas för hot, våld eller på annat sätt lida allvarligt men. Skyddet enligt samma lagrum medför att en uppgift som tillsammans med en annan uppgift bidrar till ett eventuellt röjande, inte heller ska utlämnas.

”Ett starkt sekretesskydd bidrar till att förhindra att uppgifter om en skyddsbehövande person lämnas ut efter en övertygande argumentation av förföljaren eller till följd av bristfälliga sekretessprövningar.”, se prop. 2017/18:145 s. 88.

Av förarbeten framgår därutöver att den enskildes rätt till skydd, kan medföra att någon annans rätt till information får stå tillbaka; ”En persons berättigade krav på att inte utsättas för hot eller våld väger i stor utsträckning tyngre än behovet för andra i samhället att ta del av dessa uppgifter”, se prop. 2017/18:145 s. 89.

Kammarrätterna

Ett antal kammarrätter har prövat den överklagan som avser överförmyndarnas nekande att lämna ut handlingar till journalisten.

Journalisten har argumenterat för en rätt att få ta del av handlingar baserat på närståendes rätt enligt föräldrabalken. Han argumenterar för att föräldrarna har en egen rätt att få ta del av handlingarna som de sedan kan samtycka till att någon annan, journalisten i detta fall, ska få i deras ställe enligt 10 och 12 kap. OSL.

Kammarrätterna konstaterar inledningsvis att det råder sekretess hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärenden enligt föräldrabalken om uppgifter avseende enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden enligt 32 kap. 4 § OSL med hänvisning till 32 kap. 5 § och 16 kap. 7 § FB avseende de som har en lagreglerad rätt att få ta del av handlingar. Kammarrätterna framhåller även att den enskilde har en egen rätt att få ta del av handlingarna samt att aktuell sekretess, kan hävas helt eller delvis till förmån för någon annan enligt 12 kap. 1–2 §§ OSL.

I aktuellt fall har inte föräldrarna någon lagreglerad rätt att överlåta till annan att häva sekretessen då detta gäller endast den enskilde (huvudmannen i detta fall). Fullmakten som journalisten ingivit ger således inte någon rätt att få ta del av handlingarna i enlighet med begäran, se Kammarrätten i Stockholm 2024-07-02, mål nr 3189-24.

Flertalet andra kammarrätter har dock relativt tidigt i sina beslut belyst det faktum att den som begäran avser, har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) varmed 21 kap. 3 a § OSL aktualiseras. Personer med skyddad folkbokföring kan behöva ett starkare sekretesskydd i syfte att hindra att en person med skyddad folkbokföring ska kunna lokaliseras. Uppgifter som kan utlämnas kan ge ledtrådar till vart en person kan befinna sig geografiskt.

Kammarrätterna menar i detta fall att en prövning i sak kan medföra att det kan ge en ledning om var personen med skyddad folkbokföring kan vistas. Detta särskilt med beaktande av att begäran om upplysningar har skickats till flera myndigheter. Kammarrätterna gör därför bedömningen att när överförmyndaren ska pröva en utlämning av handling, ska prövningen i detta fall först ske enligt 21 kap. 3 a OSL. Därav kan överförmyndaren inte ens pröva begäran i sak utan att riskera att röja uppgifter som kan ge någon form av ledning avseende geografisk lokalisering av den med skyddade personuppgifter. Överförmyndaren kan inte ens bekräfta eller dementera om begärda handlingar förvaras hos myndigheten med beaktande av 21 kap. 3 a § OSL. De sekretessbrytande bestämmelserna som klaganden åberopat har enligt kammarrätterna inte företräde framför 21 kap. 3 a § OSL.

Ovanstående framgår i följande domar:

• Kammarrätten i Göteborg 2024-07-03, mål nr 3332-24
• Kammarrätten i Göteborg 2024-07-03, mål nr 3375-24
• Kammarrätten i Göteborg 2024-07-03, mål nr 3644-24
• Kammarrätten i Göteborg 2024-07-03, mål nr 3695-24
• Kammarrätten i Göteborg 2024-07-03, mål nr 3696-24
• Kammarrätten i Göteborg 2024-07-03, mål nr 3697-24
• Kammarrätten i Sundsvall 2024-07-10, mål nr 1199-24

Analys

Det finns få avgöranden som är tydliga avseende det skydd för den enskilde som det är tänkt ska finnas när det föreligger skyddade personuppgifter. Kammarrätternas ledning i aktuella mål är därför välkommet och särskilt när aktuell begäran skickades till en stor del av landets överförmyndare där en prövning i sak kan medföra att den enskilde lokaliseras rent geografiskt. Allt fler överförmyndare har meddelat avslagsbeslut men en handfull av de kommunala besluten överklagades. Kammarrätterna har i de flesta fall gått in på det skydd som ska tillkomma den enskilde avseende skyddad folkbokföring. Flera avgöranden fäster också vikt vid att begäran skickats till flera myndigheter i syfte att lokalisera den enskildes geografiska vistelseområde. Det är därutöver positivt att det som återfinns i prop. 2017/18:145 och därmed syftet med lagen, också tillämpas i praktiken. Kammarrätternas avgöranden pekar dessutom på att en persons rätt till handlingar, som själv inte är part i ärendet, kan behöva ge vika för den enskildes rätt till skyddade uppgifter. 

Flera av de överklagade besluten är därutöver välmotiverade och ovanligt långa i sin utformning sett till vad som yrkats. För den som är praktiker tipsas om att läsa flera av kammarrättsavgörandena då det finns kloka resonemang att ta med sig för framtida prövningar.

Det har skett en ökning av antal personer som har skyddade personuppgifter, en fördubbling på tio år enligt Jämställdhetsmyndighetens rapport Skyddade personuppgifter – oskyddade personer (2022:10). Nu aktuell siffra är att cirka 28 000 personer lever med skyddad folkbokföring eller sekretessmarkering (januari 2024, regeringsuppd rag till Skatteverket). Antalet prövningar hos myndigheter där skyddade personuppgifter behöver beaktas, kommer troligtvis öka framgent.

Som ett praktiskt tips, vill jag också nämna att Skatteverket har samlad information om skyddade personuppgifter på sin hemsida samt också har ett förmedlingsuppdrag som medför att de kan förmedla post till någon som har skyddade personuppgifter. 

Teoretiskt kanske det skulle kunna vara möjligt för föräldrarna i aktuellt individärende att få ut vissa uppgifter såsom har önskats, genom Skatteverkets förmedlingstjänst under förutsättning att vissa uppgifter ändå hade maskerats.

Ursprungligen publicerad i JP Förvaltningsnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 30 sep 2024

Kalle Larsson

Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)