Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Hur kan kommunen hantera hotfulla samtal?

Fråga

I vår kommun har vi problem med en kommuninvånare som ringer runt till olika tjänstemän och utövar trakasserier mot dessa genom att ifrågasätta deras kompetens och uttrycka sig allmänt nedlåtande om personen och det arbete som denne utför. Eftersom kommuninvånaren inte har något aktivt ärende hos kommunen ser vi inte att vi behöver ta emot samtal från vederbörande. Samtidigt kan vi inte blockera samtal utifrån serviceskyldigheten. Vad går att göra?

Juristens svar

Enligt 6 § förvaltningslagen (2017:900), FL, ska en myndighet se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla. Av 7 § framgår vidare att myndigheten ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas.

Som Justitieombudsmannen konstaterar i sitt beslut JO 2024-11-29, dnr 5245-2023, anger inte FL exakt vad som krävs när det gäller tillgänglighet. Det finns därför inte något formellt krav på att enskilda tjänstepersoners telefonnummer ska anges på myndighetens hemsida. Inringare kan inte heller kräva att få tala med en viss tjänsteperson, då det är myndigheten som har serviceskyldigheten. JO uttalade att det därför är upp till varje myndighet avgöra hur den ska efterleva kraven på service. Samtidigt sa JO att en modern förvaltning ska präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service. I ärendet ansågs ett kategoriskt avstängande från möjligheten att lämna muntliga synpunkter alltför långtgående. Där gällde uppgiftslämnandet emellertid ett ärende, där det i 24 § FL sägs att myndigheten ska ta emot muntliga uppgifter om det inte framstår som obehövligt.

I det beskrivna fallet är en tänkbar lösning att styra samtalen till en tjänsteperson som inte är utsatt för påhoppen. Tjänstepersonen ska i ett sådant samtal vara formellt korrekt, lugn och tydlig, vilket är det bästa sättet att möta personer som uppvisar ett obalanserat eller rättshaveristiskt beteende. Om inringaren börjar skrika eller uttala förolämpningar kan tjänstepersonen, beroende på omständigheterna, antingen avsluta samtalet och ta en tjänsteanteckning på vad som förevarit eller upplysa inringaren att språktonen genast behöver ändras om samtalet ska kunna fortsätta.

Det finns inget i lagen som kräver att anställda ska vara slagpåsar för verbala påhopp, inte heller behöver man lyssna till förolämpningar av kollegor. En annan sak är självklart om inringaren vill göra ett formellt klagomål, men då ska saken också hanteras i den ordningen.

Om kommunen bedömer att inringaren begått brott kan åtgärden att polisanmäla händelser också ha en avskräckande effekt. Det visar även personalen att arbetsgivaren tar sitt arbetsmiljöansvar på allvar. Av detta skäl är det viktigt att noggranna tjänsteanteckningar tas vid hot och trakasserier.

Ursprungligen publicerad i JP Förvaltningsnet.

Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.

Publicerad 17 feb 2025

Jan Melander

Jurist inom offentlig rätt

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom förvaltningsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som stärker skyddet för offentliganställda. Förslagen föreslås börja gälla den 2 juli 2025.  

18 feb 2025

Digg och IMY har nu lanserat vägledande riktlinjer för att främja användningen av generativ AI inom offentlig förvaltning.

27 jan 2025

Kammarrätten konstaterar att beslutet inte har kommit till på ett lagligt sätt.

24 jan 2025