En ny förebyggande socialtjänstlag – sammanfattning av proposition

Regeringen har lämnat förslag på en ny socialtjänstlag. Enligt regeringen syftar förslagen till att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. I den här texten sammanfattar Tilda Ekstrand, jurist och redaktör, de viktigaste ändringarna som föreslås i propositionen.

Bakgrund

En utredning lämnade 2020 förslag på en ny socialtjänstlag i betänkandet SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag. Därefter lämnades även förslag på området i promemorian Uppgiftsskyldighet för utförare inom socialtjänsten (S2022/02856), promemorian Ett förtydligat brottsförebyggande ansvar för socialnämnden (S2023/03181) och till viss del i departementspromemorian Fler verktyg i socialtjänsternas arbete för att förebygga brott och stärka skyddet för barn (Ds 2023:15). Förslagen har därefter bearbetats och regeringen har tagit fram en proposition om en ny socialtjänstlag.  I propositionen föreslår regeringen att en ny socialtjänstlag ska ersätta den nuvarande socialtjänstlagen (2001:453). Detta för att skapa en förebyggande, lättillgänglig och kunskapsbaserad socialtjänst.

Språkliga och redaktionella ändringar

Regeringen föreslår att den nya socialtjänstlagen ska skilja sig från den nu gällande genom ändringar av både språkligt och redaktionellt samt materiellt slag. Regeringen anser att den nya lagen i största möjliga mån ska utformas som en målinriktad ramlag så att socialtjänsten även fortsättningsvis får utrymme att anpassa sin verksamhet efter lokala förutsättningar och behov.

Den nya lagen ska struktureras på ett sätt som tydliggör vikten av en helhetssyn och inriktning på personers individuella behov och förutsättningar i stället för deras grupptillhörighet. Bland annat föreslår regeringen att vissa bestämmelser som i dag enbart gäller för särskilda grupper ska gälla alla.

Enligt regeringen bör nästan alla bestämmelser i den nuvarande lagen föras över till den nya lagen efter att ha genomgått redaktionell och språklig omarbetning. Den nuvarande socialtjänstlagens innehåll kommer alltså till största del även finnas med i den nya lagen, men språkligt och redaktionellt omarbetat.

Den nya lagen ska enligt regeringen indelas i avdelningar och kapitel.

De nio avdelningar som föreslås är följande:

• Socialtjänstens mål och andra grundläggande bestämmelser.
• Ansvar för planering, förebyggande arbete och samverkan.
• Ansvar för boende, delaktighet och vård utanför det egna hemmet.
• Insatser till enskilda.
• Handläggning och hantering av uppgifter.
• Skydd och stöd för barn och unga.
• Behörighet, tillstånd, missförhållanden och tillsyn.
• Ansvarsfördelning, organisation och bemyndiganden.
• Avgifter, återkrav, bristande verkställighet och överklagande.

Enligt regeringen ska vad som avses med socialtjänst definieras i den nya lagen. Med socialtjänst ska avses verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Dessutom ska verksamhet som enligt annan lag eller förordning ska bedrivas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse (SiS) anses vara socialtjänst. Från det undantas utbildning vid särskilda ungdomshem och när SiS bedriver hälso- och sjukvård vid särskilda ungdomshem och LVM-hem. Inte heller den tillsyn som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar ska anses vara socialtjänst. Verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska inte anses vara socialtjänst i socialtjänstlagens mening.

Socialtjänstens mål

Regeringen föreslår att de nuvarande målbestämmelserna i socialtjänstlagen ska föras över till den nya lagen utan att ändras i sak. Ett nytt övergripande mål tillkommer, vilket är att socialtjänsten även ska främja enskildas jämställda levnadsvillkor. Med jämställda levnadsvillkor menas att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Regeringen föreslår även att bestämmelsen om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande framöver ska omfatta hela socialtjänsten och alltså inte enbart äldre. Det ska ses som ett övergripande mål för socialtjänstens verksamhet.

Regeringen föreslår att en ny bestämmelse ska införas som anger att socialtjänsten ska arbeta förebyggande. Det ska ses som ett övergripande mål för socialtjänstens verksamhet. Enligt regeringen ska förebyggande arbete ses som en självklar och integrerad del av verksamheten på samtliga nivåer inom socialtjänsten. Syftet med det förebyggande arbetet är att förhindra eller motverka att ett problem eller behov uppstår samt att förhindra eller motverka att uppkomna problem eller behov upprepas, förvärras eller blir mer omfattande. Även framtida behov kan fördröjas genom förebyggande arbete. Ett ytterligare syfte med förebyggande arbete är en mer effektiv användning av socialtjänstens resurser.

I propositionen föreslås även att socialtjänsten ska vara lätt tillgänglig. Även det ska vara en del av socialtjänstens övergripande mål. Att socialtjänsten ska vara lätt tillgänglig innebär bland annat att det ska vara enkelt för enskilda att ta kontakt med socialtjänsten. Frågan om tillgänglighet ska kontinuerligt uppmärksammas och övervägas inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det bör även gå att nå socialtjänsten på olika sätt och det ska bli lättare för människor att ta steget att kontakta socialtjänsten.

Kvalitet och kunskap

I propositionen föreslår regeringen att det befintliga kravet på god kvalitet även ska gälla enligt nya socialtjänstlagen. Dessutom föreslås att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är en del i utvecklingen mot en kunskapsbaserad socialtjänst. Med vetenskap avses vetenskaplig kunskap som har tagits fram med olika forskningsmetoder. Beprövad erfarenhet avser kunskap som vuxit fram i verksamheten genom att kunskaper från profession och brukare har synliggjorts, värderats och systematiserats genom uppföljning, dokumentation, kritisk granskning och spridning.

Verksamheten ska vara förenlig med tillgänglig vetenskap och beprövad erfarenhet. En förutsättning för det är att en sammanvägd bedömning görs av olika vetenskapliga studier samt beprövad erfarenhet. Om det saknas vetenskapliga studier eller beprövad erfarenhet inom ett område är det enligt regeringen dock inget hinder mot att socialtjänsten ändå bedriver verksamhet på området. Den nya bestämmelsen innebär inte heller hinder mot att tillhandahålla insatser av socialpolitisk karaktär, exempelvis försörjningsstöd, som inte har sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet. Dock ska hänsyn ändå tas till vetenskap och beprövad erfarenhet vid utformningen av sådana insatser.

Förslaget innebär att vid bedömningen av vilken insats som kan komma i fråga ska utöver insatsens lämplighet, kostnader för insatsen och den enskildes önskemål, även vetenskap och beprövad erfarenhet vägas in.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras ska föras över till den nya lagen, med tillägget att socialnämnden därutöver fortlöpande ska följa upp kvaliteten i verksamheten.

Dessutom ska det krav på att det ska finnas rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden som i nuläget gäller i socialtjänstens verksamhet som rör barn och unga i stället gälla hela verksamheten.

Planering

I propositionen föreslås att kommunens ansvar för planering av insatser ska utvidgas till att omfatta alla insatser till enskilda, och alltså inte som i nuläget enbart för äldre och personer med funktionsnedsättning. Det innebär att kommunen ska planera sina insatser till enskilda för att tillgodose behovet av insatser och för att kunna anpassa insatser efter nya förhållanden och samhällsförändringar.

Vid planeringen ska kommunen särskilt väga in behovet av tidiga och förebyggande insatser.

Dessutom föreslås i propositionen att kommunens skyldighet att vid planeringen av insatser samverka med regionen samt med andra relevanta samhällsorgan och organisationer ska utvidgas till att omfatta alla insatser till enskilda. Huvudregeln blir alltså att kommunen ska samverka vid planering av insatser, om det inte är obehövligt.

Brottsförebyggande arbete

Regeringen föreslår att socialnämnden ska arbeta för att förebygga och motverka brottslighet. Det innebär att socialnämnden får ett brottsförebyggande ansvar utöver det generella förebyggande ansvaret. Socialnämnden ska genom olika insatser arbeta för att förebygga och motverka brottslighet.

Regeringen föreslår utöver den åldersneutrala bestämmelsen ovan även en bestämmelse som tydliggör att socialnämnden särskilt ska arbeta för och ta initiativ till att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga. Det innebär att socialnämnden alltså behöver arbeta proaktivt och ta egna initiativ för att förebygga och motverka brottslighet bland barn och unga.

I propositionen framgår att i det brottsförebyggande arbetet behöver insatserna sättas in i ett tidigt skede och socialnämnden ska använda sig av särskilda brottsförebyggande och återfallsförebyggande insatser. Det är socialnämnden i respektive kommun som avgör vilken insats som blir aktuell utifrån den enskildes förutsättningar och behov. Det är dock viktigt att insatserna som ges överensstämmer med bästa tillgängliga kunskap enligt de kunskapsstöd som finns.

Enligt regeringen kan det exempelvis röra sig om följande insatser:

• föräldraskapsstöd med ett brottsförebyggande fokus
• uppsökande arbete
• kontaktperson och kontaktfamilj
• insatser i samverkan med andra aktörer
• manualbaserade program för att motverka fortsatt normbrytande beteende
• sociala insatsgrupper
• stöd till avhoppare.

Listan är dock inte uttömmande.

Barn

I propositionen föreslås att bestämmelserna om barnets bästa som finns i den nuvarande socialtjänstlagen ska förtydligas och anpassas till artikel 3.1 i den nya svenska översättningen av Barnkonventionen. Det ska framgå att vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Vid bedömningen av vad som är barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter.

Dessutom föreslår regeringen att nuvarande bestämmelse om att barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter ska föras över till nya socialtjänstlagen. Däremot föreslås att bestämmelsen om att barnets inställning så långt det är möjligt ska klarläggas på annat sätt när han eller hon inte vill framföra sina åsikter, inte ska föras över till den nya lagen. Regeringen uppger att om det har skapats goda förutsättningar för barnet att uttrycka sina åsikter och barnet sen väljer att inte göra det ska det respekteras.

I propositionen föreslås även att bestämmelsen om barnets rätt till information förs över till nya socialtjänstlagen. Dessutom föreslår regeringen ett tillägg om att informationen ska ges kontinuerligt och att den ska vara anpassad till barnets ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

Enligt regeringen ska socialnämnden även arbeta för att placerade barn ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående. Det är det enskilda barnets önskemål och behov av kontakt som ska vara styrande.

En ytterligare ändring som regeringen föreslår gällande barn är att tidsgränsen för när en uppföljning av ett barns situation ska vara avslutad förlängs från två till sex månader. 

Sökbara orosanmälningar

I propositionen gör regeringen bedömningen att ett ärende ska anses inlett när en anmälan om oro för ett barn kommer in till socialnämnden. En personakt bör då skapas om det inte redan finns en sådan. Att ett ärende anses inlett när en anmälan om oro kommer in medför även att bestämmelserna om handläggning av ärenden i förvaltningslagen (2017:900) aktualiseras i sådana situationer. Det innebär dock inte att en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL ska anses vara inledd eller att socialnämndens utredningsansvar utökas.

Enligt regeringen bör socialnämnden dokumentera orosanmälningar, skyddsbedömning och förhandsbedömning tillsammans i en personakt för barnet ifråga. Regeringen framhåller att dokumentationen av orosanmälningar i personakter i stället för i kronologiska pärmar skapar förutsättningar för att orosanmälningar blir digitalt sökbara.

Minoritetsspråk

Regeringen föreslår att bestämmelserna om äldreomsorg på minoritetsspråk förs över från lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk till nya socialtjänstlagen.

Insatser

Olika former av insatser

Enligt förslaget ska det framgå i den nya socialtjänstlagen att socialnämnden ska erbjuda insatser i form av rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp till enskilda som behöver det. I propositionen föreslås att möjligheten att bestämma när och hur insatser i boendet ges ska utvidgas från att gälla äldre till att omfatta hela socialtjänsten. Dessutom ska det framgå att alla insatser ska utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Det gäller även insatser utan individuell behovsprövning.

En delad biståndsparagraf

Regeringen föreslår att den nuvarande biståndsbestämmelsen i 4 kap. 1 § SoL delas upp så att insatser för personliga behov skiljs från insatser för ekonomiska behov. Syftet är att göra lagstiftningen tydligare och lättare att tillämpa och förstå.

Insatser för personliga behov avser den nuvarande delen av bistånd till livsföringen i övrigt som inte utgör ekonomiskt bistånd. Insatserna för personliga behov ska tillförsäkra den enskilde skäliga levnadsförhållanden. Förändringen från skälig levnadsnivå innebär dock ingen ändring i sak. Levnadsförhållanden syftar på sådana förhållanden som är viktiga för den enskildes sammantagna livssituation.

Regeringen föreslår att reglerna om ekonomiskt bistånd, utöver uppdelningen av biståndsparagrafen, i huvudsak förs över oförändrade till den nya lagen. Dock föreslås en språklig ändring där uttrycket livsföringen i övrigt ändras till levnadskostnader i övrigt. Någon ändring i sak är inte avsedd. Levnadskostnader i övrigt omfattar allt som inte är direkt försörjning, men som ändå kan behövas för att den enskilde ska uppnå en skälig levnadsnivå.

Även bestämmelsen om bistånd i andra fall i nuvarande 4 kap. 2 § SoL delas upp i två.

Insatser utan individuell behovsprövning

I propositionen föreslår regeringen att socialnämnden ska få möjlighet att erbjuda insatser för personliga behov utan individuell behovsprövning. Det blir upp till varje socialnämnd att avgöra om insatser ska erbjudas utan individuell behovsprövning samt vilken eller vilka insatser som i sådana fall ska erbjudas.

Socialnämnden kommer kunna välja om insatsen ska vara öppen för alla eller om den enskilde behöver uppfylla vissa villkor för att ta del av den, exempelvis att den enskilde ska vara av en viss ålder. Socialnämnden ska i så fall i ett särskilt beslut eller i riktlinje ange vilka villkor som ska gälla. Insatserna föreslås kunna verkställas i egen regi eller av en annan anlitad utförare.   

Enligt förslagen i propositionen ska dock följande insatser även fortsättningsvis kräva individuell behovsprövning. 

• kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson
• vård i familjehem
• vård i LVM-hem
• vård i särskilda ungdomshem enligt LVU
• vård av barn eller unga mellan 18 och 20 år i jourhem, stödboende, skyddat boende och HVB
• plats i särskilda boendeformer för äldre personer respektive bostäder med särskilt stöd för personer med funktionsnedsättning
• vård i hem för viss annan heldygnsvård (korttidsboende)
• insatser för ekonomiska behov (ekonomiskt bistånd)

Som framgår ovan kommer inte vård av barn eller unga mellan 18 och 20 år utanför det egna hemmet, inklusive i skyddat boende, få tillhandahållas utan individuell behovsprövning. Vuxna personer som har medföljande barn kommer inte heller kunna ta del av skyddat boende utan individuell behovsprövning. Däremot kommer insatsen skyddat boende utan individuell behovsprövning kunna erbjudas till den som har fyllt 21 år och inte har medföljande barn.

I propositionen föreslås att den som genomför insatser utan individuell behovsprövning ska informera enskilda som vänder sig till verksamheten om möjligheten att ansöka om behovsprövade insatser för personliga behov. Den informationen ska lämnas på ett lämpligt sätt och i lämplig utsträckning. 

Regeringen föreslår att socialnämnden ska få tillhandahålla insatser utan individuell behovsprövning, även utan vårdnadshavarens samtycke, till barn som har fyllt 15 år om insatsen är lämplig att tillhandahålla på det sättet. Om barnet inte har fyllt 15 år ska det krävas att vårdnadshavaren samtycker till insatser utan individuell behovsprövning.

I propositionen föreslår regeringen även att insatser utan behovsprövning ska omfattas av dokumentationsskyldigheten. Om det finns särskilda skäl får socialnämnden dock bestämma att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförandet av en insats utan individuell behovsprövning. Ett sådant beslut ska dock avse alla som deltar i insatsen och inte i förhållande till enskilda individer.

Ändringar gällande vissa insatser som socialnämnden ska erbjuda

I propositionen föreslår regeringen vissa språkliga ändringar gällande några av insatserna som socialnämnden ska erbjuda. Exempelvis förs bestämmelsen om att socialnämnden ska erbjuda brottsofferstöd över till den nya socialtjänstlagen med ändringen att det andra stycket inte omfattar endast kvinnor, utan alla som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående samt personer som är eller har varit utsatta för våld eller förtryck med hedersmotiv.

Bestämmelsen om att personer med missbruk ska få den hjälp som de behöver för att komma ifrån missbruket förs över till den nya lagen med språkliga ändringar där bland annat missbruk ändras till uttrycket skadligt bruk eller beroende. Enligt regeringen bör inte uttrycket missbrukare användas i den nya lagen. 

Ändring av gynnande beslut

I nuläget får socialnämnden ändra ett gynnande beslut i de situationer som följer av 37 § andra stycket förvaltningslagen. I propositionen föreslås dock att socialnämnden utöver det ska få ändra ett beslut om en insats som gäller tills vidare till den enskildes nackdel om förhållandena för den enskilde väsentligen har förändrats. Det ska röra sig om en påtaglig och varaktig ändring där de förändrade förhållandena är knutna till den enskilde. Det ska även handla om sådana förhållanden som nämnden hade kunnat beakta vid det ursprungliga ställningstagandet till den enskildes rätt till insatsen. Enligt propositionen bör dock möjligheten för socialnämnden att ändra ett beslut som gäller tills vidare till den enskildes nackdel inte gälla beslut som har fattats före ikraftträdandet av den nya socialtjänstlagen.

Uppgiftsskyldighet för utförare

Regeringen föreslår en uppgiftsskyldighet som bryter sekretess- och tystnadsplikt för vissa uppgifter som ska lämnas till en socialnämnd från utförare av insatser enligt socialtjänstlagen. Enligt förslaget bör uppgiftsskyldigheten gälla då en kommun överlämnat åt en annan kommun, Statens institutionsstyrelse eller åt någon som yrkesmässigt bedriver enskild verksamhet att utföra insatser enligt socialtjänstlagen. Det bör även gälla om en annan kommunal eller gemensam nämnd utför insatser som har beslutats av socialnämnden.

Uppgifterna ska lämnas på begäran och de uppgifter som omfattas är sådana som socialnämnden behöver för kvalitetssäkring, administration, uppföljning eller utvärdering. Skyldigheten ska dock inte gälla uppgifter som lämnats eller inhämtats vid familjerådgivning som erbjuds av socialnämnden. Det föreslås inte någon möjlighet för en myndighet att överklaga en privat utförares bedömning i fråga om uppgiftsskyldighet.

Ansvarsfördelning mellan kommuner

Regeringen föreslår vissa förtydliganden gällande ansvarsfördelning mellan kommuner. Enligt regeringen bör det i lagen framgå att bosättningskommunens ansvar är huvudregeln och att vistelsekommunens ansvar är ett undantag. Med det avses dock inte någon ändring i sak eller att vistelsekommunens ansvar inskränks, utan tanken är att det ska underlätta förståelsen av ansvarsfördelningen som redan gäller idag.

Vårdplan och genomförandeplan

Socialnämnden ska upprätta en vårdplan för de som behöver vårdas i ett familjehem, stödboende, skyddat boende eller hem för vård eller boende. Enligt regeringen ska det framgå i den nya socialtjänstlagen att alla vårdplaner ska revideras vid behov. Om vårdplanen revideras och det finns en genomförandeplan ska även genomförandeplanen ses över.  

Delegering

Enligt regeringen finns det behov av en tydligare reglering av socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt. I propositionen föreslås därför att det i den nya lagen ska införas ett uttalat undantag från delegationsförbudet i 6 kap. 38 § 3 kommunallagen (2017:725) för ärenden i nuvarande 10 kap. 4 och 5 §§ SoL. Det kommer därmed framgå i lagen att de ärenden som omfattas får delegeras även om de rör myndighetsutövning mot enskilda och är av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt. 

I fråga om vem som beslutanderätten kan delegeras till föreslår regeringen att delegation som enligt nuvarande socialtjänstlag kan ske till en särskild avdelning (till exempel presidiet) framöver endast ska kunna ske till ett utskott. 

Dessutom föreslås att även beslut i ärenden enligt LVU som rör ansökan om fortsatt omhändertagande enligt 9 a §, umgängesbegränsning och hemlighållande av vistelseort enligt 14 § andra stycket och 31 § samt upphörande av utreseförbud enligt 31 c § kommer kunna delegeras till utskott. Det gäller även för beslut om hemlighållande av vistelseort och umgängesbegränsning enligt 5 kap. 4 § lagen om placering av barn i skyddat boende.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Samtidigt upphör den nuvarande socialtjänstlagen att gälla.

Sammanfattning av
Prop. 2024/25:89 – En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter. 

Mer information om nya socialtjänstlagen finns att läsa i JP Socialnet. Prova tjänsten kostnadsfritt!

Publicerad 17 feb 2025

Tilda Ekstrand

Jurist, redaktör