Beslut om regiondirektörs bisyssla upphävs på grund av jäv
Regiondirektören var jävig när hon närvarade vid regionstyrelsens handläggning av ärendet om hennes bisyssla. Kammarrätten konstaterar att beslutet inte har kommit till på ett lagligt sätt. Omständigheterna är inte tillräckliga för att konstatera att jävssituationen har saknat betydelse för ärendets utgång och kammarrätten upphäver därför beslutet. Två har en skiljaktig mening.
Bakgrund
Regionstyrelsen beslutade att godkänna regiondirektörens bisyssla som ledamot i riksbanksfullmäktige. Regiondirektören närvarade vid handläggningen av ärendet. En kommuninvånare överklagade beslutet genom laglighetsprövning och förde fram att beslutet inte tillkommit på lagligt sätt eftersom regiondirektören närvarat när hon varit jävig. Även om regiondirektören inte var beslutsfattare ansåg kommuninvånaren att hennes närvaro kan ha påverkat utgången i ärendet. Regionen ansåg att beslutet inte skulle upphävas på grund av detta eftersom hennes närvaro saknade betydelse för utgången. Invånaren förde även fram att beslutet skulle upphävas på grund av att bisysslan var förtroendeskadlig, vilket regionen inte ansåg kunde överklagas genom laglighetsprövning.
Gällande rätt
I 7 kap. 4 § kommunallagen, (2017:725), KL, framgår att i fråga om jäv för en anställd ska bestämmelserna i 6 kap. 28–32 §§ KL tillämpas. En anställd är jävig bland annat om ett ärende berör honom eller henne själv (28 §). Han eller hon får då inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet (30 §).
Enligt 13 kap. 8 § första stycket KL ska ett överklagat beslut upphävas om det inte har kommit till på lagligt sätt, beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen, det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller beslutet annars strider mot lag eller annan författning. Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång behöver beslutet inte upphävas. Ett beslut behöver inte heller upphävas om beslutet har förlorat sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. Det framgår i 13 kap. 9 § KL.
I kommunallagens förarbeten finns exempel på när fel har ansetts inte påverka utgången. Det kan vara att en valsedel vid ett slutet val felaktigt bedömts som ogiltig men att det kan konstateras att rösten, om den räknats, inte förändrat utgången av valet. En situation då domstolen kan avstå från att upphäva ett beslut på grund av att det kommit att förlora sin betydelse till följd av förhållanden som inträffat senare kan vara när det beslutande organet har fattat ett nytt beslut som fått laga kraft. Ett annat fall är om domstolen ställs inför en valfråga efter mandatperiodens utgång (prop. 2016/17:171 s. 444–445).
Enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning, LOA, får en arbetstagare inte ha något uppdrag som kan rubba förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. I 37 § LOA framgår att tvister om bisysslor ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister.
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterade att de beslut om bisysslor som avses i 37 § LOA endast är de som har lett till en tvist mellan arbetstagare och arbetsgivare. LOA:s bestämmelser är därför inte ett hinder mot att laglighetspröva andra former av beslut om bisysslor. Vid en laglighetsprövning får dock endast beslutets laglighet prövas, inte dess lämplighet. Förvaltningsrätten kan därför inte pröva frågan om bisysslan är förtroendeskadlig eller inte.
Regiondirektören var part i ärendet och därför jävig. Hon har i strid med 6 kap. 30 § KL trots detta närvarat i rummet när regionstyrelsen fattat beslut. Beslutet har därför inte tillkommit på ett lagligt sätt.
Förvaltningsrätten bedömde dock att jävssituationen inte har påverkat beslutets utgång eftersom regiondirektören inte själv var med och fattade beslutet utan endast närvarade. Förvaltningsrätten beslutade att inte upphäva beslutet. Kommuninvånaren överklagade till kammarrätten.
Kammarrättens bedömning
Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att det förelåg en jävssituation och att beslutet därför inte tillkommit på ett lagligt sätt.
Frågan blir då om kammarrätten kan avstå från att upphäva beslutet med hänvisning till att det kan konstateras att felet, det vill säga jävssituationen, inte påverkat utgången i beslutet. Som stöd för detta har regionen fört fram att det inte fördes någon diskussion kring frågan och att inga alternativa yrkanden framfördes. Enligt kammarrätten är detta inte tillräckligt för att konstatera att jävssituationen har saknat betydelse för ärendets utgång.
Kammarrätten upphäver beslutet.
Ett kammarrättsråd och en särskild ledamot har en skiljaktig mening och anser mot bakgrund av ärendets karaktär och vad som framkommit i målet att felet har saknat betydelse.
Referat av Kammarrätten i Stockholm 2024-11-15, mål nr 1969-24.
Ursprungligen publicerad i JP Förvaltningsnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 24 jan 2025
Jurist, redaktör
