Elev som kan bli farlig för andra barn får skolskjuts med ensamåkning
Kammarrätten bedömer att samåkning med andra barn inte är möjligt för en elev som på grund av sin ADHD och autism kan bli mycket utåtagerande. Eleven har därför rätt till skolskjuts i form av ensamåkning.
Bakgrund
En elev ansökte om skolskjuts i form av ensamåkning på grund av sina neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Elevens ADHD och autism gjorde att han kunde bli mycket utåtagerande och gå till fysiska angrepp om han blev triggad, vilket skapade svårigheter att vistas bland andra barn. Förvaltningsrätten bedömde att eleven därför hade rätt till skolskjuts med ensamåkning.
Utbildningsnämnden överklagade beslutet och menade att skollagen inte inbegriper ensamåkning som en del av kommunens skyldighet att anordna skolskjuts, oavsett om eleven har en funktionsnedsättning eller inte. Eleven å sin sida, ansåg att nämnden inte hade beaktat det individuella behovet av enskild skolskjuts och att ensamåkning inte skulle jämställas med insatser av personlig karaktär. Vid prövningen borde resans påverkan på elevens mående och elevens förutsättningar att tillgodogöra sig och delta i skolverksamheten vara avgörande.
Kammarrättens bedömning
Enligt 10 kap. 32 § första stycket skollagen (2010:800) har elever i kommunal grundskola med offentlig huvudman rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.
Kammarrätten konstaterar att eleven inte behöver några hjälpinsatser eller någon tillsyn under själva resan. Det är i stället fråga om en anpassning av själva transporten. En sådan anpassning kan enligt kammarrätten inte anses utgöra en insats av personlig karaktär. Ansökan kan därför inte avslås utifrån den grunden.
Frågan är då om eleven till följd av sina funktionsnedsättningar behöver skolskjuts i form av ensamåkning. I tidigare praxis bedömde kammarrätten att omständigheterna var sådana att eleven behövde skolskjuts i form av ensamåkning med taxi. Domstolen menade att det är med utgångspunkt i elevens behov av skolskjuts som kommunen har en frihet att organisera skolskjutsverksamheten och att hänsyn ska tas till den enskilde elevens funktionsnedsättning (Kammarrätten i Sundsvall 2022-06-09, mål nr 2547-21).
Kammarrätten beaktar vidare de uppgifter som kommit fram om att eleven kan bli mycket utåtagerande på grund av sin adhd och autism. Detta gör att det kan vara farligt och olämpligt för både honom själv och andra att han åker skolskjuts med andra barn. Mot denna bakgrund bedömer kammarrätten att eleven har haft behov av skolskjuts i form av ensamåkning. Överklagandet ska därför avslås.
Referat av Kammarrätten i Sundsvall 2025-03-04, mål nr 1542-24.
Ursprungligen publicerad i JP Skolnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 17 mar 2025
Jurist, redaktör
