Ändringar i upphandlingslagarna 2022
Den 20 september överlämnade regeringen propositionen ”2021/22:5 Ett förenklat upphandlingsregelverk” till riksdagen. Om propositionen antas av riksdagen under hösten kommer ändringarna träda i kraft 1 februari 2022. Eva Lindahl Toftegaard, universitetsadjunkt vid Mittuniversitetet, har tagit del av lagförslaget och kommer göra en sammanfattning av propositionen i två delar. I den första delen som kommer här görs en kort sammanfattning av lagförslaget.
Propositionen handlar i huvudsak om förenkling av upphandlingar på det icke-direktivstyrda området och om ändringar av bestämmelserna om efterannonsering.
Förenkling av upphandlingar under tröskelvärdena föreslås i följande lagar: LOU, LUF och LUFS. I dessa lagar föreslås även nya regler för upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster samt så kallade B-tjänster. Förslagen om ändring av efterannonseringsreglerna omfattar tidigare nämnda lagar samt LUK. I samtliga lagar tillkommer också vissa följdändringar och andra mindre ändringar. Propositionen omfattar även några mindre ändringar i MBL och i lagen om vissa kommunala befogenheter.
Syftet med lagförslaget är att förenkla regelverket till såväl utformning som innehåll. Enligt regeringen bör regelverket utgå från de grundläggande upphandlingsprinciperna och bara innehålla bestämmelser som är nödvändiga för att dels ge ramar för upphandlande myndigheter och enheter, dels skydd åt leverantörerna. I övrigt bör regelverket lämna ett stort utrymme åt de upphandlande myndigheterna och enheterna att själva utforma upphandlingarna.
Ändringarna ska genomföras genom att nuvarande regelverk ersätts med två nya kapitel i respektive lag (LOU, LUF och LUFS) – ett för direktupphandlingar och ett för övriga upphandlingar under tröskelvärdet (inklusive sociala och andra särskilda tjänster och B-tjänster). Nuvarande kapitel 19 i LOU ersätts alltså med två nya kapitel: 19 och 19a. I LOU tas också Bilaga 2 a bort (Förteckning över välfärdstjänster).
De större ändringarna i förslaget är:
- Kravet på att använda ett visst upphandlingsförfarande, till exempel förenklat förfarande, tas bort. Upphandlande myndigheter och enheter ska i stället själva få bestämma, inom vissa begränsningar, hur de vill genomföra upphandlingarna.
- Upphandlande myndigheter och enheter ska få föra en så kallad dialog med en eller flera leverantörer under pågående upphandling.
- Möjligheten att göra reserverade upphandlingar utökas.
- Direktupphandlingsbeloppet ökas till 700 000 kronor (LOU) respektive 1 200 000 kronor (LUF och LUFS). För sociala och andra särskilda tjänster får direktupphandling användas om upphandlingens värde understiger tröskelvärdet, det vill säga i dagsläget 7 701 675 kronor.
- Direktupphandling får, under vissa förutsättningar, användas i samband med att en upphandling eller ett avtals giltighet överprövas.
- Direktupphandlingar under direktupphandlingsbeloppen (eller fem procent av tröskelvärdet, LUK) och tilldelning av kontrakt baserat på ramavtal behöver inte efterannonseras.
Sammantaget kan man konstatera att upphandlingar under tröskelvärdena och upphandlingar avseende sociala och andra särskilda tjänster och B-tjänster kommer styras av betydligt färre regler framöver.
Publicerad 8 okt 2021
