Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Behov av ökad kunskap om ätstörningar

I en rapport om vård av ätstörningar presenterar Socialstyrelsen det aktuella kunskapsläget och behovet av kunskapsstöd hos hälso- och sjukvården. Myndigheten bedömer att det finns behov av ökad kunskap om sjukdomarna ätstörningar. 

I rapporten Vård av ätstörningar presenteras det aktuella kunskapsläget och behovet av kunskapsstöd hos hälso- och sjukvården. Myndigheten bedömer att det finns behov av ökad kunskap om sjukdomarna ätstörningar. Ökad kunskap kan leda till att fler får rätt behandling och stöd samt att sjukdomarna upptäcks i ett tidigare skede vilket kan förebygga långa och svåra sjukdomsförlopp. 

Kunskaper om ätstörningar varierar 

Inom ätstörningsvården råder betydande skillnader när det gäller organisation och kvalitet mellan regioner och inom regioner. En anledning är att kunskaper om ätstörningar varierar.

Ätstörningar är en samling av diagnoser som kan vara livslånga och direkt livshotande. Tillstånden kan orsaka stort lidande med somatiska och psykiatriska symtom samt skuld, skam och isolering. Närstående upplever ofta sin roll som svår och tillvaron fylld av oro. Personal inom hälso- och sjukvården kan uppfatta patienterna som besvärliga då deras motivation till behandling många gånger är låg.

Kunskaper om andra diagnoser än anorexi är begränsade

Forskning om ätstörningar är till stor del inriktad på anorexia nervosa, vilket är en diagnos som förekommer i mindre omfattning. Kunskaper om de övriga diagnoserna förekommer i begränsad omfattning inom hälso- och sjukvården, likaså om hur patienter med en ätstörning kan upptäckas, om bemötande och om samsjuklighet.

200 000 personer bedöms ha en ätstörning, men alla söker inte vård

Enligt internationell forskning bedöms cirka 200 000 personer i Sverige ha en ätstörning någon gång i livet. Mörkertalet av förekomsten av ätstörningar anses stort. Orsakerna tros vara att sjukdomarna är svåra att upptäcka, att drabbade kan vänta upp till femton år innan de efterfrågar professionell hjälp och att en del aldrig söker vård.

Publicerad 12 nov 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom hälso- och sjukvårdsrätt:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Till följd av nya JO-anmälningar om lång handläggningstid hos IVO tar nu chefsJO ett samlat grepp om en anmälare till IVO av klagomålsärenden enligt patientsäkerhetslagen kan anses vara part och därmed om bestämmelserna i förvaltningslagen om så kallad dröjsmålstalan kan vara tillämpliga på dessa ärenden. Läs vår analys!

17 sep 2024

Riksdagen har bland annat klubbat igenom socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

3 maj 2024

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om en ny registerlag för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

3 maj 2024