Bostadsanpassningsbidrag nekas

Kammarrätten nekade bostadsanpassningsbidrag eftersom den åtgärd som bidraget gällde bedömdes innebära att eftersatt bostadsunderhåll åtgärdades enligt 8 § andra stycket lagen om bostadsanpassningsbidrag. Kammarrätten gjorde den bedömningen trots att förvaltningsrätten ansåg att bidrag skulle lämnas eftersom åtgärden huvudsakligen skulle genomföras på grund av sökandens behov av anpassningen. 

Bakgrund

En kvinna ansökte om bostadsanpassningsbidrag hos en samhällsbyggnadsnämnd för att ta bort ett badkar och iordningsställa en duschkabin eller öppen duschplats istället. Nämnden avslog ansökan eftersom badrummet inte har underhållits sedan det byggdes 1961. Därför bedömde man att de sökta åtgärderna behövde vidtas av väsentligen andra orsaker än anpassningsbehovet. I ett intyg från en arbetsterapeut uppgavs att kvinnan hade svårigheter att förflytta sig i och ur badkaret och att hon hade behov av en duschkabin eller duschplats med duschstol för att hon skulle kunna förflytta sig.

Förvaltningsrättens bedömning

Förvaltningsrätten tog ledning i att begreppet ändamålsenlig bostad ska läsas mot bakgrund av lagens syfte. Syftet med bostadsanpassningsbidrag är att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i sitt eget boende. I syftet ingår att personer med funktionsnedsättning, så långt det är möjligt, självständigt ska kunna tillgodose sina grundläggande och vardagliga behov. Ett sådant behov kan till exempel vara att självständigt sköta sin personliga hygien, prop. 2017/18:80 s. 70 ff.

Däremot ska bidrag inte lämnas för eftersatt underhåll av bostad, enligt 8 § andra stycket lagen om bostadsanpassningsbidrag. I förarbetena anges att hela och fungerande funktioner, även om de är omoderna och avviker från hur moderna bostäder utrustas, dock inte ska medföra att sökanden går miste om bostadsanpassningsbidrag, se prop. 2017/18:80 s. 72 f. Förvaltningsrätten bedömde att tiden sedan badrummet renoverades inte i sig innebar att bidrag skulle nekas.

Mot bakgrund av sökandens svårigheter att förflytta sig samt hennes behov av en duschkabin eller duschplats med duschstol för att självständigt sköta sin hygien bedömde förvaltningsrätten att åtgärden huvudsakligen skulle genomföras på grund av behovet av anpassningen och inte för att bostadsunderhållet var eftersatt. Därför skulle åtgärden medges.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten bedömer att den sprickbildning som finns i två plattor i badrumsgolvet och viss mikrobiell påväxt i vinkel där vägg möter badkar talar för att åtgärden ska ske på grund av eftersatt underhåll. Dessutom har badrummet varken ändrats eller renoverats sedan det byggdes. Av förarbetena framgår, utöver vad förvaltningsrätten har nämnt, att bostadsanpassningsbidrag ska nekas i de fall den sökta åtgärden innebär att eftersatt underhåll åtgärdas, prop. 2017/18:80 s. 72. Mot bakgrund av utredningen bedömer kammarrätten att den sökta anpassningsåtgärden är att betrakta som normalt bostadsunderhåll. Eftersom bostadsanpassningsbidrag inte ska lämnas för eftersatt underhåll ska bidrag inte medges för den sökta åtgärden.

Av Henrik Söderberg, redaktör och jurist

Publicerad 1 nov 2021