Cecilia Grefve kommenterar slutrapporten Barnets och ungdomens reform – förslag för en hållbar framtid

I december släpptes rapporten Barnets och ungdomens reform – förslag för en hållbar framtid. Den redovisar en drygt tre år lång förbättringsresa inom den sociala barn-och ungdomsvården, där Cecilia Grefve varit nationell samordnare. Här berättar hon mer om sina lärdomar och tankar kring det fortsatta arbetet. 

Ladda ner rapporten här

Rapporten Barnets och ungdomens reform – förslag för en hållbar framtid beskriver arbetet med besök i 50 kommuner ifrån norr till söder, stora som små, och många andra viktiga dialoger som förts. Väldigt många som på olika sätt berörs av den sociala barn-och ungdomsvården har varit involverade i arbetet och bidragit med sina kunskaper; barn och ungdomar själva, de som arbetar i eller leder verksamheten och de som beslutar om den på kommunal, regional och nationell nivå. 

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka” 

Citatet, hämtat ifrån Albert Einstein, användes ofta under arbetet. Någonstans blev det angreppssättet något alla kunde ta till sig. Det är tänket, tänket på många nivåer –som behöver utmanas. Inte alldeles enkelt att ändra men nödvändigt.

10 förbättringsförslag lämnades till regeringen

Under arbetet lämnades tio förslag till Regeringen. Du kan läsa mer om dem i rapporten.

1. Finansiering av stöd för användardriven innovation, Förnyelselabbet för ensamkommande barn, SocKom
2. Tidiga och samordnade insatser
3. Säkra skolgång för barn och unga som är placerade – utveckling av SISam
4. Analys av den medicinskt ansvariga sjuksköterskans uppdrag (MAS) även bör omfatta den sociala barn-och ungdomsvården.
5. Klargöra möjligheterna att hålla anmälningar som inte leder till utredning systematiskt sökbara.
6. Överlämnande av uppgifter som innefattar myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården
7. Medel för utvecklingsarbete för att förbättra dokumentationen inom den sociala barn-och ungdomsvården
8. Medel för utvecklingsarbete gällande digitalt stöd inom den sociala barn och ungdomsvården, taligenkänning
9. Medel för ett forskningsprojekt om tidiga och förebyggande insatser i den sociala barn och ungdomsvården
10. Utvecklingsprojekt för att behålla och rekrytera socionomer inom den utredande delen av den sociala barn-och ungdomsvården. 

Tid behövs för det nära och närvarande ledarskapet

En erfarenhet under arbetet har varit att få kommuner inom den sociala barn- och ungdomsvården anser att de har möjlighet att fundera över hur verksamheten ska utvecklas. Och vilka mål som ska gälla om två, fem eller tio år? Flera kommuner lyfte det långsiktiga och strategiska arbetet och menade att detta fick stå tillbaka för arbete som prioriterade sig själv - såsom ökade anmälningar om barn som riskerar fara illa. Dessutom hade flera kommuner dessutom en tuff personalsituation.

Systematisk uppföljning av att vara mottagare av olika välfärdstjänster 

Ett återkommande tema under hela arbetet har varit samverkan, där utgångspunkten varit ett annat perspektiv än det organisatoriska och professionella.

• Hur tar vi systematiskt vara på barn, unga och deras familjers kunskaper om att befinna sig i situationer i behov av många olika professioner?
• Hur många verksamheter/medarbetare ska barn, unga och deras familjer tillåta vara delaktiga i deras liv?
• Hur många planer ska barn, unga och en familj med komplexa behov förhålla sig till?

Frågeställningarna är viktiga och bör egentligen ställas i alla verksamheter inom socialtjänsten men också i andra närliggande verksamheter såsom skola och hälso-och sjukvård. De bör ställas såväl till dem som är i behov av stöd, hjälp och insatser som till dem som arbetar i verksamheterna respektive leder och beslutar om dem. Frågeställningarna är dessutom centrala i det systematiska uppföljningsarbete som alla verksamheter bör göra inom ramen för sitt ledningssystem för kvalitet.

Förslag för en hållbar framtid

Förutom de förslag som gavs under pågående arbete lämnades också ett omfattande förslag i slutrapporten om en fortsättning av arbetet men då med betydligt bredare angreppsätt. Förslaget innebär i korthet att tillsätta en kommitté för barnets- och ungdomens reform. Kommittén rekommenderas vara tvärkunskapsmässigt sammansatt. Förutom att barn, unga och familjer ska vara representerade ska även tvärkunskapen hämtas ifrån nationell, regional och kommunal nivå, universitet och högskolor, barnrättsorganisationer civilsamhället i stort, privata aktörer som arbetar på uppdrag av socialnämnderna samt fackliga företrädare. Detta för att ta ett samlat helhetsgrepp baserat på olika kunskapskällor men också för att det krävs ett nytt tänk.

Vidare föreslogs förstärkning av tidiga och samordnade insatser men också en oberoende utvärdering av handläggnings- och dokumentationssystemet, Barns behov i centrum BBIC.

Avslutningsvis lyftes särskilt behovet av det uppdrag som bereddes inom socialdepartementet gällande förstärkning av barnets skydd och ett systematisk ordnade av anmälningar som inte leder till utredning.

Cecilia Grefve
Ledarskaps- och organisationsutvecklare

Vi föreläser gärna om rapporten och arbetar fram förbättringsförslag tillsammans med er! 

Vi erbjuder utbildningar inom ledarskap och organisation som tas fram och anpassas helt efter era behov.

Publicerad 7 jun 2018