Diskriminering när elev med dyslexi inte fick använda hjälpmedel

En kommun diskriminerade en elev med dyslexi under de nationella proven då han inte fick använda alla de hjälpmedel som han normalt hade i undervisningen. Tingsrätten bedömer att skolan inte kunnat visa ett berättigat syfte med missgynnandet.

En elev i årskurs 6 på en kommunal skola hade dyslexi och fick vid de nationella proven, under två delprov i läsförståelse, inte använda alla de hjälpmedel som han normalt använde. Frågor och texter i proven lästes upp för honom av en resurspedagog, men eftersom de lästes upp beslutade skolan att delproven inte skulle vara betygsgrundande för eleven.

Eleven tyckte att han blivit utsatt för diskriminering, men kommunen menade att man hade följt Skolverkets riktlinjer.

 
Vem hade rätt?

Enligt diskrimineringslagen är diskriminering förbjuden för den som bedriver skolverksamhet.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom en regel som framstår som neutral men som kan komma att missgynna personer med exempelvis en funktionsnedsättning. Förbudet gäller inte om det finns ett berättigat syfte.

Enligt tingsrätten har kommunen inte uppfyllt kraven på ett berättigat syfte enbart genom att hänvisa till att man följt Skolverkets anvisningar. Kommunen har inte redovisat varför delprovens syfte inte skulle kunna uppfyllas om eleven hade fått använda alla sina hjälpmedel. Kommunen har därför utsatt eleven för indirekt diskriminering.

Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att det inte vidtas åtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.

Tingsrätten konstaterar att kommunen inte vidtagit skäliga åtgärder. Kommunen hade kunnat låta eleven använda alla sina hjälpmedel utan några ytterliga kostnader eller besvär. Tingsrätten påpekar också att det är svårt att förstå logiken i att inte låta eleven använda alla hjälpmedel, när skolan ändå bestämt att provet inte skulle vara betygsgrundande. Kommunen har därmed också utsatt eleven för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Eleven blev utsatt för diskriminering

Tingsrätten bedömer att kommunen utsatt eleven för diskriminering och att eleven har rätt till 10 000 kr i skadestånd från kommunen.

Observera att domen fortfarande kan överklagas och därmed inte har vunnit laga kraft.

Publicerad 3 dec 2019