EU tar ett grepp om utsläppen från den tunga transportsektorn

EU-kommissionen har för första gången presenterat ett förordningsförslag som syftar till att reglera utsläppen av koldioxid från den tunga transportsektorn. Förslaget sätter ett gemensamt utsläppsminskningsmål för alla tunga fordon i hela EU och för att nå målet ska utsläppen av koldioxid minska med 15 procent till 2025 och med 30 procent till 2030. I den har analysen förklarar vår jurist Olivia Åman följderna av förslaget.    

En förutsättning för att nå målen i Parisavtalet från 2015 om att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 °C är att minska utsläppen av växthusgaser. Det är ett mål som går hand i hand med den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet, KOM(2016) 501 final, och målet att sänka växthusgaserna från transportsektorn med minst 60 procent jämfört med 1990-talets nivåer innan 2050. Som ett led i arbetet med att minska utsläppen har EU-kommissionen tagit fram förslaget KOM(2018) 284 om koldioxidnormer för tunga fordon. Förslaget har lagts fram med stöd av artikel 191-193 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och syftar till att begränsa mängden koldioxid som släpps ut från den tunga transportindustrin. 

Den tunga fordonstrafiken står för omkring 6 procent av de totala utsläppen inom EU och 25 procent av de totala utsläppen från vägtransportsektorn. Kommissionen konstaterar att koldioxidutsläppen från tunga fordon beräknas öka med 9 procent under perioden 2010-2030 om ingenting görs för att minska utsläppen. Kommissionen konstaterar också att EU:s fordonsflotta står inför hård global konkurrens då stora delar av världen redan genomfört åtgärder för att reglera utsläppen och minska kostnaderna. Förslaget bygger på redan existerande lagstiftning inom området, bland andra Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Som komplement till regleringen av den tunga trafiken har kommissionen även lagt förslag om att ytterligare minska utsläppsmängden från lätta fordon som personbilar och minibussar jämfört med den tidigare regleringen i (EC) 443/2009 och (EU) 510/2011, se KOM(2017) 676 final. 

Det nya förordningsförslaget innehåller ett övergripande mål om att minska koldioxidutsläppen med 15 procent till år 2025 jämfört med nivåerna under år 2019. Det innehåller också ett vägledande mål om att minska utsläppen med minst 30 procent från och med år 2030 jämfört med nivåerna under 2019, se artikel 1. 

Förslaget omfattar påbyggnadsbilar och dragbilar med en axelkonfiguration om 4x2 och med en högsta tekniskt tillåten vikt som överskrider 16 ton inklusive last. Det omfattar också påbyggnadsbilar och dragbilar med en axelkonfiguration om 6x2 oavsett tillåten vikt, se artikel 2. Dessa grupper står tillsammans för omkring 70 procent av fordonsutsläppen inom EU. För att uppnå det övergripande målet föreslår kommissionen att den ska bestämma genomsnittliga utsläppsmål för varje enskild tillverkare, se artikel 4. Det första utsläppsmålet ska bestämmas år 2025 och de ska anpassas både efter målen att minska utsläppen med 15 procent till 2025 och med 30 procent till 2030 och den individuella tillverkarens fordonsflotta. 

De tillverkare som producerar fordon som släpper ut mindre än 350 g CO2/km kommer få en så kallad ”superkredit”. Syftet med krediten är att premiera tillverkningen av utsläppssnåla fordon. Vid sammanställningen av utsläppen från en tillverkares fordonsflotta kan de fordon som har låga utsläpp räknas upp emot dubbelt så många gånger som fordon med högre utsläpp, se artikel 5. Det innebär att tillverkarens beräknade genomsnittsutsläpp minskar om de tillverkar utsläppssnåla fordon, trots att de kanske fortsätter tillverka fordon med högre utsläpp. Även andra utsläppssnåla, tunga fordon som ännu inte omfattas av koldioxidkraven kan räknas med i superkrediten. Det gäller till exempel bussar. Totalt får låg- och nollutsläppsfordon minska tillverkarens genomsnittliga utsläpp med som mest 3 procent, varav maximalt 1,5-procentenheter kan utgöras av fordon som ännu inte omfattas av kraven. 

För att klara de nya kraven föreslår kommissionen att tillverkare ska få möjlighet att spara och låna krediter. Det skulle vara möjligt i de fall utsläppen över- eller understiger målnivåerna, se artikel 7 i förordningen. Om en tillverkare inte når nivåerna och det inte går att kompensera genom uppsamlade krediter kommer det däremot leda till böter på 6 800 euro per gram CO2/tkm. Det motsvarar 570 euro per g/km baserat på en fordonsvikt om 12 ton, se artikel 8. 

Kommissionen föreslår även att utsläppen från fordonen ska mätas vid verklig körning och att de ska omfatta utsläppen från hela det tunga fordonet, se artikel 11. Det innebär att mätningen ska omfatta såväl motor och chassi som hytt och släp. Om ansvariga myndigheter upptäcker avvikelser ska dessa rapporteras till kommissionen, som i sin tur ska beakta eventuella rapporterade avvikelser när den kontrollerar om tillverkarna uppfyller sina mål, se artikel 9. 

Förordningar från EU blir direkt gällande i alla medlemsstater och om förordningen antas kan det innebära följdändringar i såväl fordonslagen som avgasreningslagen.

Olivia Åman, Redaktör, jurist

Publicerad 28 nov 2018