Fem år med OSA-föreskrifterna

Arbetsmiljöverket har i drygt 5 300 inspektionsärenden använt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som infördes den 31 mars 2016. Reglerna kom till för att göra det enklare för arbetsgivare att arbeta förebyggande mot ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. 

– Organisatorisk och social arbetsmiljö handlar om arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Enligt Arbetsmiljölagen har alla rätt till en god arbetsmiljö, säger Ulrich Stoetzer, arbetsmiljöexpert på Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete, det vill säga att konsekvent undersöka arbetsmiljön för att se vilka risker som finns. Därefter ska riskerna åtgärdas.

Viktigt med dialog

Arbetsmiljöverket uppmanar samtliga arbetsgivare att föra en kontinuerlig dialog med arbetstagarna. Det är ett viktigt verktyg för att chefen ska kunna bedöma arbetstagarnas arbetsbelastning och för att förebygga kränkande särbehandling.

Vård och omsorg är den bransch som har haft flest rapporterade brister med minst en hänvisning till OSA-paragraferna sedan föreskrifterna kom till för fem år sedan. Totalt rör det sig om 1 696 händelser. Det branschområde som har lägst antal rapporterade brister under samma tidsperiod, med fem stycken händelser, är jordbruk, skogsbruk och fiske.

Föreskrifterna utvärderas

Nu pågår en utvärdering av OSA-föreskrifterna ur ett externt perspektiv. Arbetsmiljöverket för samtal med fack- och arbetsgivarorganisationer, forskare och övriga intressenter som berättar hur de tillämpar föreskrifterna och hur de arbetat med OSA-frågor sedan föreskrifterna infördes för fem år sedan. Den färdiga utvärderingen blir en del i att bedöma om det finns ytterligare behov av insatser för att stödja tillämpningen.

– Det är viktigt för oss att kunna ge stöd så att våra föreskrifter fungerar fullt ut på dagens arbetsmarknad. Därför välkomnar vi parternas bidrag i detta arbete. Ingen ska behöva bli sjuk, skadad eller i värsta fall dö på grund av sitt arbete, säger Ulrich Stoetzer.

Nedan följer några konkreta exempel på vad arbetsgivaren kan göra för att förebygga att ohälsa uppstår på arbetsplatsen.

• Ohälsosam arbetsbelastning. Se till att resurserna anpassas till vilka krav som ställs i arbetet. Om kraven är större än resurserna, kan arbetsgivaren till exempel minska arbetsmängden, prioritera om eller öka bemanningen.
  
  
• Arbetstid. Vissa typer av arbetstider, som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass eller att förväntas vara ständigt nåbar kan påverka hälsan negativt. Då är det särskilt viktigt att ta hänsyn till det när arbetstiden förläggs, och se till att motverka eventuella hälsorisker.
  
  
• Kränkande särbehandling. Var tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, exempelvis klargjort i en policy samt ha rutiner för vad som ska göras om kränkande särbehandling uppstår. I rutinerna ska det bland annat framgå hur och var den utsatta snabbt kan få hjälp. Man kan ta stöd av till exempel företagshälsovård.

Publicerad 8 apr 2021