Förbättringsresan fortsätter – en inspirerande heldag med det goda exemplet som ledstjärna

Den 23 november anordnade JP Infonet konferensen Ledarskap och innovation inom socialtjänsten. Under en heldag fick vi lyssna på kommuner, regioner och organisationer som berättade om sitt förbättringsarbete och delade med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Det blev en inspirerande dag där goda exempel, framgångsberättelser och positiv samverkan mellan kommuner fick stå i centrum.

Moderator för konferensen var Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare hos JP Infonet, som tidigare arbetat som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården.

– Den här dagen blev om möjligen ännu bättre än jag tänkt mig, säger Cecilia. Jag tror verkligen på konceptet att lyfta goda och lärande exempel och att lära av varandra. Grunden är positiv och en motvikt till rädslan att göra fel är i stället att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Socialtjänstens portalparagraf är användbar även i personal- och ledarskapshänseende, framhåller Cecilia och fortsätter: Min erfarenhet av att tidigare ha genomfört förbättringskonferenser är att goda exempel och lärande av andra och varandra stärker yrkesstoltheten, vilket ger bra planeringsförutsättningar i den egna kommunen, det ger energi!

Att leda för förbättring

Ett gott ledarskap är viktigt, och kanske särskilt viktigt inom det sociala arbetet som ofta är komplext och svårt. Så hur kan ledare bidra till hälsosamma och hållbara arbetsplatser? Anders Hansson föreläser om salutogent ledarskap och hälsofrämjande arbete och menar att människans hälsa och välbefinnande måste värnas och främjas. 

– Salutogent ledarskap bygger på forskning om vad som skapar hälsa och den visar tydligt att en främjande inriktning är vägen att gå. Det är ju vad ledarskap i grunden går ut på, att hitta och påverka de förutsättningar som gör att människor, arbetsgrupper och organisationer fungerar och mår bra, säger Anders.

Vad får en människa att fungera och må bra? Svaret finns hos individen själv, i individens sammanhang och i samhället i stort, menar Anders. Han framhåller att ett gott ledarskap ska påverka sammanhanget att bli mer gynnsamt för både människans välbefinnande och för personens förmåga att uppnå goda resultat. 

Att det är organisationen som måste skapa bra förutsättningar för sina medarbetare framhåller också socialchefen och enhetschefen från Emmaboda kommun. Under konferensen berättade Michael Börjesson och Anette Isaksson om framgångsfaktorerna i den så kallade Emmaboda-modellen. Med en platt organisationsstruktur, små personalgrupper och enhetschefer som arbetar nära sin personal har kommunen gjort sig känd för att ha Sveriges bästa och billigaste äldreomsorg. 

– Vi arbetar utifrån det som håller människor friska, berättar Anette Isaksson, enhetschef inom äldreomsorgen i Emmaboda kommun. Den enskilde brukaren ska alltid stå i fokus, självbestämmande är en stor faktor för välmående. Vi motiverar den enskilde så att självständighet och oberoende kan uppnås, säger Anette och fortsätter: Våra omsorgsassistenter känner ingen stress, de kan påverka sitt arbete och sina arbetstider och de tycker att deras arbete är väldigt utvecklande. 

Hur kan man vända en krisande organisation till en framgångsrik verksamhet med nöjda medarbetare? Catarina Liljestrand och Louise Idestål från Mölndals kommun berättar hur de vände en ohållbar arbetsmiljösituation med hög sjukfrånvaro och personalomsättning till en arbetsplats där personalen stannar kvar, trivs och upplever en rimlig arbetsbelastning.

– De förändringar som vi gjorde innefattade bland annat att tillsätta fler chefer som i sin tur ansvarade för mindre utredningsgrupper. Vi jobbar mycket med stresshantering och det finns utrymme att arbeta med utveckling och förändring, säger Catarina. 

– Vi kallar det Mölndalsmodellen 4:2, som rent praktiskt går ut på att enheten delats in i tre team med en enhetschef i varje. Teamen turas om att under tvåveckorsperioder ta hand om de mest akuta anmälningarna om barn som riskerar att fara illa. Då kan de andra två teamen arbeta i fyra veckor med sina utredningar utan att få in nya ärenden, berättar Louise.

Att flytta fokus från metodik, riktlinjer och dokumentationssystem och i stället fokusera på individens roll, arbetsmiljön och att skapa ett tydligt ledarskap visade sig vara ett vinnande koncept för social- och arbetsmarknadsförvaltningen i Mölndal.

Barnets bästa gäller

Skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Kronobergs län har gjort gemensam sak och arbetat fram en modell för tidiga insatser till barn och unga med inspiration av den så kallade Skottlandsmodellen. Deras ledord: Barnets bästa gäller! 

– Vi vill tillsammans skapa en trygg och säker uppväxt för vartenda barn, och det gör vi genom främjande, tidiga och samordnade insatser, berättar Birgitta Bergsten. Det som krävs av oss nu, fortsätter Magnus Wallinder, förvaltningschef på Ljungby kommun, är tid och uthållighet. Arbetet med att utveckla en fungerande modell är tidskrävande. Att omfördela och prioritera de befintliga resurserna är också en utmaning, speciellt när vi anammar nya arbetssätt och modeller. Det fortsatta arbetet kräver också mod. Kronoberg ligger i framkant i arbetet med att utveckla en gemensam modell där alla kommuner är positiva till arbetet, avslutar Magnus.

När vi hittar nya innovativa sätt att samarbeta för barnets bästa, vad händer med juridiken och det juridiska ansvaret avdelningar emellan? Hur förhindrar vi att någon hamnar mellan stolarna eller blir kvar för länge på ”fel stol”?

Simon Jernelöv, skoljurist på JP Infonet, Emma Fall, socialrättsjurist på JP Infonet och moderatorn Cecilia diskuterade organisatoriska stuprör samt de juridiska förutsättningarna för samverkan. Det blev ett intressant samtal där olika juridiska områden lyftes som är viktiga att beakta vid samverkan. I vissa situationer kan juridiken, som den ser ut i dagsläget, försvåra samverkan. Det finns frågor och områden som behöver lyftas och klargöras – exempelvis gränsdragningen mellan frivilliga insatser och myndighetsutövning inom socialtjänsten, samt skollagens krav på upprättande av olika individuella planer i förhållande till Skottlandsmodellens utgångspunkt med en enda gemensam Barnets plan.

En attraktiv arbetsplats – hur ser framtidens socialtjänst ut? 

Efter ett val förändras nämnderna och det gäller att skapa ett bra samarbete mellan politiker och tjänstemän. En betydande uppgift för en chef i socialtjänsten är att agera länk mellan socialarbetare och politiker. Samarbete och tydlig rollfördelning är modellen för att nå bättre resultat, enligt Hanna Broberg på Akademikerförbundet SSR.

– När samarbetet mellan nämnden, förvaltningen och politiskt styrda organisationer fungerar och balansen mellan vision och praktik är god, hamnar man i vad jag brukar kalla den gyllene zonen, säger Hanna.

Sex timmars arbetsdag plus två timmar till reflektion, träning eller utbildning på arbetstid. Låter det som en utopi? På socialtjänsten i Sundsvall är det redan verklighet. Men hur påverkas organisationen och ledarskapet av den till synes kortare arbetstiden? Håkan Norberg och Eva Bergström Selling, biträdande IFO-chefer på Sundsvalls kommun, berättar om en socialtjänst som tidigare hade dålig arbetsmiljö och hög personalomsättning. Men nu har den negativa trenden vänt. Lösningen heter 6-2-modellen.

– Den här modellen kräver ett tillitsbaserat ledarskap, framhåller Eva. De två timmarna arbetstid som inte är schemalagda måste vi aktivt arbeta med så att kompetensutvecklingen håller sig levande. Förbättringsarbetet pågår hela tiden, säger Eva.

Vad är då vinsterna med 6-2-modellen?

– Vi breddar fortbildningen i och med de här två timmarna, berättar Håkan och fortsätter: Vi har nu positiva medarbetare som trivs, mindre personalomsättning och det är lättare att rekrytera.

 Hur ser framtidens socialtjänst ut och hur kan vi vara med och påverka den i rätt riktning? Projektet Kursändring – Att styra på lika villkor har förändrat Uppsala kommun, från flykt till intern rörlighet. Kaisa Björnström och Marie Bergqvist berättar om hur de utvecklat nya sätt att leda, skapat ordning och reda och nu på riktigt tar hand om sina brukare.

– Skapa goda förutsättningar för en god arbetsmiljö – en stor utmaning, men jätteviktigt, säger Kaisa.

Hon framhåller också vikten av god kommunikation i alla led samt projektets betydelse för att skapa lyhördhet och ett lyssnande i organisationen.

– Jag skulle vilja sammanfatta den här dagen med att säga att den rakt igenom höll hög kvalitet och att den genomsyrades av en tydlig yrkesstolthet över det utvecklande arbete som redovisades under dagen, säger Cecilia. Vi kommer att utveckla och bredda konceptet förbättringskonferens och ha en ännu tydligare koppling till ledarakademin som just nu växer fram på JP Infonet.

Följ Cecilia Grefve och det fortsatta förbättringsarbetet på Ledarbloggen.

Fakta om dagen:

Konferensen Ledarskap och innovation inom socialtjänsten anordnades den 23 november på Norra Latin i Stockholm. Moderator för dagen var Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet. Under dagen varvades sammanhållande och lärande exempel med föreläsningar som gav stöd till ledarskap både för politik och förvaltning men också med kunskaper om gällande juridik. Totalt medverkade representanter från nio kommuner, regioner och organisationer för att berätta om sitt förbättringsarbete och dela med sig av sin kunskap.

Publicerad 29 nov 2018