Förslag på ny vårdform för placerade barn för en mer jämlik vård

Sju av tio av dem som är placerade i statens särskilda ungdomshem har minst en psykiatrisk diagnos och närmare hälften har minst två diagnoser. Det fastslås i en rapport från Socialstyrelsen som föreslår en ny typ av integrerad vård för barn och ungdomar med de största vårdbehoven.
 

Enligt rapporten riskerar barn och unga med komplicerade psykiatriska tillstånd att inte få det stöd och den hälso- och sjukvård de har rätt till. För att ändra detta föreslår Socialstyrelsen flera åtgärder som bättre ska integrera den sociala barn- och ungdomsvården med hälso- och sjukvården.

Förslagen gäller i synnerhet de barn och unga som med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) tvångsvårdas på de hem som drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS) och som löper stor risk att inte få hälso- och sjukvård på lika villkor som andra.

– I närmare hundra år har samhället brottats med att hitta former för att på ett bättre sätt hjälpa barn och unga som samtidigt behöver vård för olika behov. Ur ett barnrättsperspektiv måste barn och unga som vårdas med tvång få stöd och hjälp utifrån sina samlade behov, så att vården blir meningsfull och begriplig, säger Pär Alexandersson, projektledare på Socialstyrelsen.

Förslag på pilotverksamheter

Socialstyrelsen föreslår därför att pilotverksamheter med en ny typ av integrerad vård på nationell nivå genomförs för barn och unga som vårdas enligt LVU. Den integrerade vården föreslås innebära en samverkan med hälso- och sjukvården där både läkare, sjuksköterskor och psykologer finns knutna till ett boende. Detta skulle ge möjlighet för barnen och ungdomarna som vistas i boendena att få stöd och vård som andra barn och unga i samhället. 

Socialstyrelsen vill även att det ska finnas andra former av integrerad vård för barn och unga som är placerade i institutionsvård, särskilt på regional nivå där det redan finns ansatser till att kommuner och landsting samverkar direkt.

Publicerad 25 feb 2019