Helhetsperspektiv saknas i insatser för socioekonomiskt utsatta områden

Genom åren har regeringen infört ett stort antal riktade statsbidrag som ett stöd till socioekonomiskt utsatta områden. Riksrevisionen har granskat dessa och kommit fram till att de bör utformas mer strategiskt för att kunna göra bättre nytta.  

Granskningen visar att det inte är säkert att en statlig satsning verkligen blir en förstärkning i de utsatta områdena, inte ens om den är på flera hundra miljoner kronor. I ett flertal fall har det i slutändan blivit en förhållandevis liten summa pengar som nått området, och inte sällan är problemen för stora för att kunna åtgärdas av riktade statsbidrag.

Kompetensförsörjning inom bland annat socialtjänsten och polisen är exempel på stora utmaningar i många utsatta områden som har varit problematiska att förändra med riktade statsbidrag. Svårigheter att rekrytera och behålla personal är sannolikt en huvudorsak.

– Om stödet ska kunna göra nytta i den lokala offentliga kärnverksamheten – som socialtjänsten, skolan eller polisen – behöver det utformas mer utifrån specifika lokala behov. Det behöver också utgå mer från ett helhetsperspektiv på det offentliga åtagandet och hur olika statliga satsningar påverkar varandra, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Granskningen visar också att den analys som görs inför och efter en insats bör förbättras. Genom att på förhand analysera hur olika insatser förväntas falla ut i olika områden skulle regeringen kunna förbättra stödet. På samma sätt behöver uppföljningen beakta hur insatserna tagits emot i olika områden.

Publicerad 8 jun 2020