Hitta vilse i skogen – om lavskrikan, tjädern och artskyddet

Artskydd är ett ständigt omdebatterat och bitvis snårigt ämne som väcker starka känslor. I oktober i år underkände Mark- och miljödomstolen i Östersund ett artskyddsföreläggande av Skogsstyrelsen med hänvisning till att myndigheten gått utöver sina befogenheter. Under hösten har det dock kommit tre domar från andra mark- och miljödomstolar som talar i motsatt riktning. Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, har analyserat domarna för JP Infonets räkning.

BOMBMURKLAN

I februari 2017 kom det uppmärksammade så kallade Bombmurklemålet. En skogsägare ville avverka 1,5 hektar skog i ett område där svampen bombmurkla finns. Arten omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna och artskyddsförordningen och det är därför förbjudet att bland annat ta bort eller skada bombmurklor.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) kom fram till att det inte kan ha varit lagstiftarens tanke att fridlysningsreglerna ska tillämpas så att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Under dispensprövningen måste det därför göras en bedömning proportionaliteten. Om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska åtgärden ses som tillåten och dispens ges. Det var därför fel av länsstyrelsen att neka dispens och MÖD skickade tillbaka målet dit.

Nu har den spännande uppföljningen till Bombmurklemålet kommit.

LAVSKRIKORNA

Några skogsägare ville avverka sin skog i Hälsingland och anmälde det till Skogsstyrelsen. Skogen låg i ett område där lavskrikan som är en EU-rättsligt skyddad art har sitt revir och fallet behandlades därför som ett samrådsärende.

Skogsstyrelsen bedömde att områdena behövdes för att lavskrikan ska kunna leva vidare i regionen. Det krävdes därför dispens från artskyddet och åtgärderna förbjöds.

Mark- och miljödomstolen i Östersund som upphävde förbudet. Domstolen ansåg nämligen att Skogsstyrelsen genom fatta ett sådant beslut indirekt gjort sig till prövningsmyndighet för dispens från artskyddet. Det fick myndigheten inte göra. Vid den bedömningen tog domstolen fasta på att Skogsstyrelsen inte kunnat göra den proportionalitetsbedömning som MÖD kräver i Bombmurklemålet.

TJÄDERN

I tre andra mål i Mark- och miljödomstolen i Växjö respektive Vänersborg har domstolarna senare kommit fram till motsatt resultat. Den här gången var det några skogsägare i Västra Götaland som ville föryngringsavverka skog i ett område där många tjädrar hade sin spelplats. Tjädern är också EU-rättsligt skyddad. I två av fallen lät Skogsstyrelsen skogsägarna avverka, men med försiktighetsmått, och i det tredje nekades dispens från artskyddsförordningen.

Mark- och miljödomstolarna i Växjö och Vänersborg ansåg att det framgår uttryckligen av miljötillsynsförordningen att Skogsstyrelsen får utfärda förelägganden om artskydd. Skogsstyrelsen har ett parallellt ansvar ihop med länsstyrelsen vid skogliga arbetsföretag.

Dessutom ansåg domstolarna att berörda områden behövs för att föda upp tjädrarnas kycklingar och att de därför är sådana fortplantningsområden som skyddas av artskyddsförordningen. Bedömningen av om pågående användning av marken avsevärt försvåras hörde enligt domstolarna inte hemma här, utan får prövas som ett separat mål genom ansökan om stämning.

DARPÖS KOMMENTAR

Fallen har väckt ett antal gamla och nya frågor till liv.

Det har bland annat ifrågasatts om vi i Sverige har ”överimplementerat” EU-reglerna på området och att det skulle ha resulterat i ett överdrivet ”bofinksskydd”. Det håller Jan Darpö dock inte alls med om.

EU-reglerna är minimikrav och vi har rätt att ställa strängare krav än vad de ställer upp. Dessutom kräver ju EU-reglerna att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda livsmiljöerna mot förorening och försämring. Enligt Darpö är det därför inte särskilt troligt den svenska utökningen av skyddet för boet till att omfatta arternas fortplantningsområden och viloplatser skulle anses sträcka sig längre än vad som behövs.

En annan fråga är om Skogsstyrelsen har rätt att besluta om artskydd inom ramen för sitt tillsynsansvar under skogsvårdslagen och miljöbalken. Den frågan besvarar Darpö, likt Mark- och miljödomstolarna i Växjö respektive Vänersborg, med ett rungande ja. Det framgår enligt honom tydligt direkt av lagstiftningen att så är fallet.

Darpö är kritisk till MÖD:s hantering av artskyddet i Bombmurklemålet, men han blickar också framåt. Han hoppas på att MÖD ska ta upp de av tjäder- och lavskrikefallen som har överklagats för att ge vägledning om artskyddets tillämpning i skogen.

När det gäller lagstiftningen föreslår han också vissa förändringar. Vilka kan du läsa mer om i Darpös analys som finns publicerad i JP Miljönet, JP Fastighetsnet och JP Djurnet. Där hittar du dessutom andra analyser om artskydd skrivna av bland annat biolog Helene Lindahl samt advokaterna Magnus Fröberg och Pia Pehrson och som också är experter hos JP Infonet.  

Publicerad 6 dec 2017