Höga ambitioner i kommunernas måltider – men även brister
De flesta kommuner har höga ambitioner kring måltiderna i förskola, skola och äldreomsorg. Men det finns områden som behöver förbättras, särskilt inom hemtjänsten. Det visar en rikstäckande kartläggning av den kommunala måltidsverksamheten som Livsmedelsverket gjort.
Livsmedelsverket har frågat kommunerna om olika faktorer som kan visa på både kvaliteten på maten som serveras i förskolor, skolor och inom äldreomsorg, och hur medvetet kommunerna arbetar med dessa frågor.
Många kommuner arbetar medvetet för att öka andelen ekologiska livsmedel, köper till stor del svenskt kött och håller en god kompetensnivå i köken trots rådande kockbrist. Drygt en av tre kommuner köper i stort sett bara in nötkött och fågelkött av svenskt ursprung.
– Landets kommuner köper in livsmedel för nära 7 miljarder kronor varje år, så de val som görs spelar roll. De offentliga måltiderna har stora möjligheter att styra samhället i en mer hållbar riktning, säger Anna-Karin Quetel, Livsmedelsverket.
Kartläggningen pekar på brister i den kommunala hemtjänsten. Där domineras måltidsstödet av levererade matlådor. Få kommuner erbjuder planerade mellanmål, matlagning i hemmet eller ledsagning till restaurang.
– Tyvärr har det inte hänt så mycket på det här området. Det är allvarligt eftersom undernäring bland äldre ofta börjar i det egna boendet. Matlådan behöver kunna kompletteras med annat måltidsstöd, som måltidsvänner, planerade mellanmål och anpassade matkassar, säger Anna-Karin Quetel.
Fakta om undersökningen:
I Livsmedelsverkets kartläggning besvarade 263 av landets 290 kommuner frågor om bland annat styrning, kompetens, kostnader, beredskap och livsmedelskvalitet i kommunalt driven måltidsverksamhet. Livsmedelsverket planerar att undersökningen upprepas vartannat eller vart tredje år.
Publicerad 14 dec 2018
