Hur ska läraren tänka vid betygssättning av nyanlända elever?
Många kommuner och fristående skolor ställs inför stora utmaningar när det gäller mottagande av och anpassning av utbildningen för olika grupper av nyanlända elever. En av de högaktuella frågorna handlar om hur betyg ska sättas på nyanlända elever. Lärarna brottas med problemet att det saknas särskilda regler för betygssättning av dessa elever, vilket innebär att de generella reglerna om betygssättning i skollagen och skolförordningen ska tillämpas. Detta kan kanske tyckas märkligt eftersom nyanländas situation ofta inte är jämförbar med situationen för elever som är födda här i landet. Det är exempelvis inte ovanligt att en nyanländ elev kommer till en skola mitt under terminen och att eleven har med sig mycket bristfälliga skolkunskaper från sitt hemland.
Mikael Hellstadius är jurist med lång erfarenhet av skoljuridik och är en av JP Skolnets experter. I en ny analys förklarar han att om en nyanländ elev kommit sent under terminen, men fått undervisning i ett ämne, och i ämnet inte har kunskaper som når upp till kunskapskraven för betyget E så ska betyget F sättas. Någon möjlighet att göra mer generella undantag från dessa regler finns inte. Enda möjligheten att i de här situationerna inte sätta betyg är om det på grund av frånvaro saknas underlag för bedömning av elevens kunskaper.
Men hur kan den så kallade ”pysparagrafen” i 10 kap. 21 § skollagen användas? Mikael Hellstadius menar att det måste nog anses stå klart att den inte ska tillämpas i situationer då nyanlända har svårigheter att nå ett visst betyg med anledning av att de vistats en kort tid i landet. Varför det är på detta sätt förklarar han ingående i analysen i JP Skolnet där han besvarar frågor om betygssättning, befrielse från undervisningen och modersmålsundervisning för nyanlända elever.
Vill du som redan är kund läsa hela anlysen? Logga in i JP Skolnet.
Är du ännu inte kund kan du ansöka om ett testkonto här.
Publicerad 9 mar 2016
