Hur ska socialtjänsten verkställa en tvetydig dom om umgängesstöd?
I ovanliga fall kan domstolens avgörande gällande umgängesstöd läsas på olika sätt. Det gör att socialtjänsten hamnar i en besvärlig situation. Justitieombudsmannen (JO) berör just detta i ett beslut som handlar om socialtjänstens verkställighet av ett interimistiskt beslut om umgängesstöd.
Fallet som JO behandlade gällde en tingsrätt som hade förordnat om umgänge med umgängesstöd varannan vecka mellan ett barn och hens pappa. Tingsrätten skrev bland annat följande i skälen för beslutet: ”Det erinras om att umgängesstödet beslutar i varje enskilt fall om umgänget lämpligen bör ske.”
Socialtjänsten bedömde att det inte var möjligt att verkställa beslutet
Något umgänge kom aldrig till stånd. Inför sin utredning bad JO socialtjänsten om en förklaring till varför beslutet inte hade verkställts. Socialtjänsten hänvisade i sitt svar bland annat till tingsrättens yttrande om att umgängesstödet i varje enskilt fall fick besluta om umgänget lämpligen borde äga rum, och att man hade bedömt att det med hänsyn till barnets bästa och personalens säkerhet inte var möjligt att verkställa tingsrättens beslut om umgängesstöd.
Socialtjänstens roll är rent verkställande
Förenklat kan man säga att det enligt föräldrabalken är domstolen som beslutar om umgänge och umgängesstöd och att domstolen inte kan överlämna till socialtjänsten att besluta om eller komplettera domstolens beslut i de frågorna. Socialtjänsten har en rent verkställande roll. JO uttalade i sitt beslut att sådana förordnanden där domstolen överlämnar till socialtjänsten att bestämma tidpunkten för umgänget eller lämnar öppet under vilka dagar eller på vilka platser som umgänget ska äga rum inte kan anses vara lagligen grundade.
Men det stod i domen att socialtjänsten skulle besluta i varje enskilt fall?
Socialtjänsten försvarade sitt agerande med att tingsrätten hade gett socialtjänsten rätt att avgöra om barnet skulle ha umgänge med umgängesstöd. JO ansåg dock att med socialtjänstens tolkning av beslutet skulle tingsrätten ha överlåtit till socialtjänsten att fatta beslut i frågan om umgänge med umgängesstöd. Socialtjänsten skulle då ha fått en rätt att kringgå de bestämmelser som reglerar nämndens handlingsalternativ när den bedömer att ett umgänge med umgängesstöd bör avbrytas. JO menade att socialtjänsten genom sin tolkning av tingsrättens beslut, utan stöd i lagen, hade satt sig över den bedömning om umgängesstöd som tingsrätten hade gjort.
När det gäller hur socialtjänsten ska verkställa ett beslut som en domstol har fattat är utgångspunkten att socialtjänsten kan utgå från att domstolens avgörande är riktigt och ska verkställas på det sätt som anges i domen. Då ska man läsa själva slutsatsen i avgörandet, det vill säga domslutet eller dess motsvarighet. JO har tidigare påpekat att socialtjänstens verkställighet av ett domstolsbeslut ska göras i noggrann överensstämmelse med vad som står uttryckt i domslutet. Det som sägs i domstolens motivering av domen (domskälen) har därför en mindre viktig betydelse i sammanhanget.
Domslutet ska ligga till grund för agerandet
Socialtjänsten trodde sig handla i linje med domstolens avgörande när något umgängesstöd inte tillhandahölls. Socialtjänstens resonemang i den delen var dock felaktigt enligt JO:s beslut. I det aktuella ärendet om umgängesstöd hade förbehållet om socialtjänstens rätt att bedöma lämpligheten av umgänget tagits in i domskälen, inte i domslutet.
Sammanfattningsvis visar JO:s beslut på vikten av att socialtjänsten noga läser domslutet och i första hand handlar utifrån vad som står där.
_____________________________________________________________
I vår informationstjänst JP Socialnet förklarar och analyserar Carl-Gustaf Tryblom, tidigare byråchef vid Justitieombudsmannen, beslutet. Om du inte har tillgång till tjänsten kan du ansöka om en kostnadsfri testperiod här.
Publicerad 21 apr 2021
