Logga in

Logga in formulär

Ange ditt användarnamn. Ange ditt lösenord. Glömt ditt lösenord?

Ingen klagorätt för bostadsrättsinnehavare en vägkorsning bort

En bostadsrättsinnehavare får inte rätt att överklaga ett beslut att bevilja bygglov för ett flerbostadshus på en närliggande fastighet, trots att fastigheterna endast skiljs åt av en väg som korsas av järnvägsspår. Detta konstaterar Mark- och miljööverdomstolen i en ny dom och ändrar därmed mark- och miljödomstolens dom, i vilken bostadsrättsinnehavaren gavs rätt att överklaga bygglovet. Det som avgjorde saken var bostadsrättens läge.

miljö_överklaganderätt_bostadsrättsinehavare.jpg

En stadsbyggnadsnämnd beslutade att bland annat bevilja bygglov för att uppföra ett bostadshus på en fastighet i södra Stockholm. En kvinna som hade en bostadsrätt på en närliggande fastighet överklagade beslutet till länsstyrelsen som beslutade att avvisa överklagandet. Länsstyrelsen ansåg att byggnadsåtgärderna inte påverkade kvinnan på ett sådant sätt att hon skulle anses ha klagorätt.

Kvinnan överklagade länsstyrelsens avvisningsbeslut till mark- och miljödomstolen (MMD) som upphävde beslutet. Till skillnad från länsstyrelsen ansåg MMD att kvinnan hade rätt att överklaga bygglovsbeslutet eftersom fastigheten där hennes lägenhet låg endast skiljdes åt från fastigheten som bygglovsbeslutet gällde genom en väg. Att vägen, genom en viadukt, korsades av tunnelbanespår påverkade inte kvinnans klagorätt enligt domstolen. 

Rättslig reglering

Beslut om bygglov får överklagas av den som beslutet angår om det har gått henne eller honom emot, se 13 kap. 8 § plan- och bygglagen och 42 § förvaltningslagen. Enligt praxis anses beslut om bygglov angå ägare till fastigheter som direkt gränsar till, eller som skiljs åt endast genom en gata eller väg från, den fastighet som avses med bygglovet. Därutöver anses beslutet angå ägare till fastigheter i nära grannskap om de är särskilt berörda med hänsyn till bland annat arten och omfattningen av åtgärden. 

Även boende, hyresgäster och bostadsrättsinnehavare har, om de berörs av beslutet, samma rätt som fastighetsägare att överklaga, jämför Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom 2013-11-12, mål nr P 4489-13.

Mark- och miljööverdomstolen

De båda fastigheterna, där bygglovet har beviljats respektive där kvinnans bostadsrätt är belägen, skiljs åt på en sida av en väg och på en annan sida av en järnvägsviadukt för tunnelbanan. Vägen och järnvägsviadukten korsar varandra. Fastigheterna är alltså diagonalt placerade i förhållande till varandra, tvärs över korsningen mellan vägen och järnvägen. Avståndet mellan fastigheterna är cirka 20 meter. 

MÖD konstaterar att den övre delen av den lovgivna byggnaden kommer att vara synlig från vissa av kvinnans lägenhetsfönster och från en balkong. Till stora delar kommer dock den lovgivna huskroppen att döljas av bostadsrättsföreningens byggnad. Att byggnaden till viss del kommer att vara synlig från kvinnans lägenhet medför enligt MÖD inte att lovbeslutet ska anses beröra henne på ett sådant sätt att det ger henne klagorätt. Inte heller i övrigt har det framkommit att hon är berörd av bygglovsbeslutet. MÖD anser därmed att kvinnan inte har rätt att överklaga bygglovet.

 sara_L_120x150.jpg

Sara Löfqvist
Redaktör och rådgivare, jurist

Publicerad 16 okt 2019

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev inom fastighetsrätt och samhällsplanering:

Se vår integritetspolicy

Upptäck mer

Kurser

Tjänster

Nyheter

Boverkets nya föreskrifter om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder träder i kraft den 1 januari 2025.  

17 dec 2024

MÖD bedömer att en styckningslott som omfattar strand- och vattenområde, utöver beslutad tomtplatsbestämning, inte blir varaktigt lämpad för sitt ändamål som bostadsfastighet.  

17 dec 2024

MÖD bedömer att en solcellsanläggning inte utgör en byggnad eftersom den inte kan anses vara avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.

5 nov 2024