Ingen utökad initiativrätt i detaljplaneprocessen
Nu har översiktsplaneutredningen lämnat över sitt slutbetänkande (SOU 2019:9) om privat initiativrätt. Utredningen har kommit fram till att den initiativrätt som enskilda har idag inte bör utökas med hänsyn till det kommunala planmonopolet.
Utredningen har undersökt möjligheten för enskilda planintressenter att själva ta initiativ till och medverka i kommunernas arbete med att ta fram detaljplaner enligt plan- och bygglagen.
Enligt utredningen bör kommunen ha kvar det övergripande ansvaret för planläggningen men att planintressentens medverkan kan förtydligas och utvecklas i plan- och bygglagen. Det kan leda till att tiden mellan ett positivt planbesked och påbörjad planläggning kan användas mer effektivt.
Utredningen föreslår delvis nya bestämmelser i plan- och bygglagen. Bland annat föreslår utredningen att kommunen i det så kallade planbeskedet även ska ange vilket planeringsunderlag som kan behövas för att ta fram detaljplanen. Det ger planintressenten möjlighet att ta fram de utredningar och annat underlag som kan behövas, vilket bör leda till att planläggningen kan ske snabbare. Utredningen föreslår också att det ska förtydligas i plan- och bygglagen att även andra än kommunen – till exempel en enskild planintressent – får ta fram planeringsunderlag.
Enligt förslaget ska planintressenten även kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas. Länsstyrelsen ska då uttala sig om vilket underlag som kan behövas för att kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till exempelvis riksintressen, miljökvalitetsnormer och risken för olyckor eller översvämning. Därmed bör risken minska för att planeringsunderlaget senare behöver kompletteras under detaljplaneprocessen.
Fakta: Vad är initiativrätt?
Kortfattat innebär privat initiativrätt att bland andra fastighetsägare och byggföretag själva ska kunna ta fram detaljplaner som sedan prövas och beslutas av kommunen.
Publicerad 19 feb 2019
