Kan byggnadsnämnden förelägga en fastighetsägare att ta bort buskar eller träd som skuggar en grannfastighet?
Enligt 8 kap. 15 § PBL första stycket ska en tomt hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.
Av förarbetena framgår att vegetation inte får tillåtas växa så högt att den i oacceptabel grad skuggar en grannes tomt (prop. 1985/86:1 s. 523 f.).
11 kap. 19 § PBL ger byggnadsnämnden en möjlighet att ingripa med ett åtgärdsföreläggande när skyldigheten att underhålla till exempel tomter har blivit åsidosatt. Föreläggandet får enligt 11 kap. 37 § PBL förenas med vite.
Förutsättningen för att byggnadsnämnden ska kunna förelägga en fastighetsägare att ta bort buskar eller träd som skuggar en grannfastighet är alltså att skuggningen är att anse som en betydande olägenhet för grannen.
I praxis har domstolarna varit restriktiva med att bedöma skuggning från olika typer av vegetation som en betydande olägenhet. I MÖD 2012:57 bedömdes skuggning från en tujahäck inte utgöra en betydande olägenhet för grannfastigheten. Vid bedömningen beaktade Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) att skuggningen endast omfattade några timmar per dag och att fastigheten låg i ett lummigt område där viss skuggning fick tålas.
Även i ett senare avgörande, P 9750-14, som handlade om en björk som skuggade en uteplats, har MÖD bedömt att den olägenhet som drabbade grannen i form av skuggning och löv som skräpade ner inte var tillräcklig för att utfärda ett rättelseföreläggande.
Har du frågor inom samhällsbyggnad som du behöver hjälp med? Upptäck vår juridiska rådgivning!
I informationstjänsten JP Samhällsbyggnadsnet hittar du mer material som rör PBL och samhällsbyggnadsområdet. Läs mer om tjänsten här!
Publicerad 16 jun 2016
