Kommunens ansvar och åtgärder när en friskola stänger
Ibland lägger en friskola ned eller går i konkurs. Vilket ansvar har kommunen i en sådan situation och vilka åtgärder måste kommunen vidta?
Förra året gick nära 250 000 elever i Sverige i en fristående grundskola eller gymnasieskola. Hemkommunen har alltid det övergripande ansvaret för att ge barn utbildning. Om en fristående skola läggs ner eller går i konkurs är det kommunen som måste ta emot de elever som inte längre kan gå i en fristående skola.
Hur ser kommunens ansvar ut när en friskola lägger ner?
Kraven på kommunen skiljer sig lite åt beroende på om det gäller en fristående grundskola eller gymnasieskola. Enligt skollagen har alla rätt att gå i grundskolan, vilket hemkommunen ansvarar för. När en elev inte längre fullgör sin skolplikt genom att gå i en fristående grundskola, på grund av att skolan läggs ner exempelvis, måste kommunen ta emot dem i sin egen grundskola.
Om en fristående gymnasieskola läggs ner eller går i konkurs kan dock eleverna inte ställa lika höga krav, då kommunen inte måste ta emot dem genast. Eleven kan exempelvis behöva byta gymnasieinriktning och få vänta en tid på att börja i en kommunal gymnasieskola.
Det övergripande ansvaret ställer stora krav på den kommunala organisationen. Eftersom nedläggning av en friskola kan komma plötsligt är det viktigt att kommunen är förberedd på de åtgärder som behöver tas.
Hela analysen av Lars Clevesköld finns i JP Skolnet. Skaffa ett gratis testkonto här!
Publicerad 15 feb 2017
