Kroppsburna kameror för kommunal räddningstjänst – ett rådgivningsuppdrag

Många kommunala räddningstjänster vill börja använda kroppskameror med syftena att effektivisera utryckningsarbetet och förbättra utbildningsverksamheten. Men att filma personer så att de går att identifiera utgör behandling av personuppgifter och därför måste GDPR följas. I GDPR:s lagtext finns dock ingen specifik hänvisning till kroppsburna kameror och det saknas vägledande praxis – rättsläget är alltså oklart. Här berättar våra rådgivare inom dataskydd Laura och Emelie om hur de hjälpt en kommun att reda ut vad som gäller.  

Rättsläget kring kroppsburna kameror för kommunala räddningstjänster är alltså otydligt, så var börjar man?

Det är många krav i GDPR som måste uppfyllas innan en personuppgiftsbehandling kan påbörjas. I just detta fall är det som sagt ingen som hittills har utrett exakt vad som måste genomföras. När vi fick förfrågan om detta arbete fick vi därför börja med just det – att bena ut allt det grundläggande och utreda exakt vad som behöver göras. Första steget i det arbetet blev att utreda huruvida laglig grund kunde hittas för en sådan här behandling. För att få behandla personuppgifter krävs nämligen att det finns en laglig grund för behandlingen enligt artikel 6 GDPR. Den lagliga grund som skulle kunna bli aktuell för räddningstjänstens del vad gäller såväl ändamålet utbildning som effektivisering är i det här fallet rättslig förpliktelse, berättar Emelie.

Och efter att ni identifierat laglig grund för behandlingen av personuppgifter, var uppdraget i mål då eller vad var nästa steg?

Vi insåg snabbt att behandlingen sannolikt skulle innebära höga risker för de registrerades fri- och rättigheter. Efter att vi hade fått lagstödet på plats fick vi därför sätta igång det omfattande arbetet med att upprätta en konsekvensbedömning. Konsekvensbedömningen är en process för att ta reda på vilka risker som finns med att behandla personuppgifter, ta fram rutiner och åtgärder för att bemöta dessa risker och visa att man uppfyller kraven i GDPR. Det är också här vi är i rådgivningsuppdraget just nu. Om vi sedan anser att det fortfarande finns en hög risk med personuppgiftsbehandlingen, efter att vi färdigställt en gedigen och väl dokumenterad konsekvensbedömning, kommer vi att begära ett förhandssamråd av Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen), säger Laura.

Det låter som ett väldigt spännande och omfattande arbete. Är det här ett typexempel på uppdrag som ni jobbar med? 

Ja, det har verkligen varit spännande. Vi arbetar ständigt med aktuella och komplexa frågeställningar, ofta inom områden som ännu inte är utforskade. Vi i dataskyddsgruppen på JP Infonet är alltid med hela vägen om det behövs – från en första kontakt, till att utreda vad som behöver göras och vilka problem som finns, tills det att alla bitar som måste finnas på plats faktiskt är på plats. Arbetet med räddningstjänstens användning av kroppskameror är ett bra exempel på detta. Men vi gör självklart också kortare uppdrag eller hjälper till med bara en del av problemet om kunden önskar det. Vi lyssnar till vad kunden behöver hjälp med och vilka ramar de har och anpassar sedan vårt uppdrag till det, berättar Emelie.

Behöver du och dina kollegor också hjälp med dataskyddsfrågor?

Vi hjälper till med stort som smått. Läs mer om vår rådgivning inom dataskydd här >

Publicerad 5 mar 2021