Leverantörer har inte lidit skada av brister i upphandling
Kammarkollegiet upphandlade ramavtal och valde att förkasta anbuden från två leverantörer med motiveringen att de inte uppfyllde obligatoriska krav. Kammarrätten prövar om en leverantör som rätteligen fått sitt anbud förkastat kan anses ha lidit eller riskerat att lida skada på grund av brister i upphandlingen som inte har något samband med grunden för förkastandet. Enligt kammarrätten måste leverantören i sådana fall visa att denne skulle utformat sitt anbud på ett annat sätt om bristerna inte hade funnits, vilket leverantörerna i aktuellt fall inte anses ha gjort.
Bakgrund
Kammarkollegiet genomförde en ramavtalsupphandling benämnd Datacenter genom ett öppet förfarande enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Upphandlingen var uppdelad i fyra olika anbudsområden, varav ett anbudsområde benämndes Datacenterlösningar.
Enligt upphandlingsdokumenten skulle en anbudsgivare som lämnade anbud för flera anbudsområden rangordna dessa utifrån intresse. Vid utvärderingen av respektive anbudsområde gällde att de anbudsgivare som 1) var kvalificerade 2) uppfyllde samtliga obligatoriska krav och 3) angett anbudsområdet som förstahandsval skulle komma att tilldelas kontrakt.
Det inkom anbud från elva leverantörer för anbudsområdet Datacenterlösningar, bland annat från bolag A och bolag B som båda hade rangordnat området som sitt förstahandsval. Kammarkollegiet antog sex av de övriga leverantörerna. Anbuden från A och B förkastades på grund av att de inte uppfyllde samtliga obligatoriska krav.
A och B ansökte om överprövning och anförde bland annat att Kammarkollegiets utvärderingsmodell stred mot LOU och att takvolymer inte hade angetts i upphandlingen.
Förvaltningsrätten ansåg att utvärderingsmodellen stred mot LOU och att Kammarkollegiet brutit mot de grundläggande principerna genom att inte ange några takvolymer i upphandlingen. örvaltningsrätten konstaterade också att anbuden från A respektive B rätteligen hade förkastats på grund av brister som inte hänförde sig till det konkurrensuppsökande skedet. Förvaltningsrätten bedömde att bolagen trots detta led skada av bristerna och beslutade att upphandlingen skulle göras om.
Kammarrättens bedömning
Kammarrätten har inte några invändningar mot förvaltningsrättens dom när det gäller bristerna i upphandlingen. Kammarrätten gör också samma bedömning som förvaltningsrätten att det var korrekt av Kammarkollegiet att förkasta anbuden från A och B.
Utgångspunkten för kammarrättens prövning är därmed om A och B, som rätteligen fått sina anbud förkastade, kan anses ha lidit eller riskerat att lida skada på grund av brister i upphandlingen som inte har något samband med grunden för förkastandet.
För att leverantören vid dessa omständigheter ska anses ha lidit eller riskerat att lida skada bör det enligt kammarrättens mening krävas att leverantören skulle ha utformat sitt anbud på ett annat sätt om inte bristerna hade funnits (jfr HFD 2013 ref. 53). Enligt kammarrätten har varken A eller B visat detta. Det som bolagen fört fram angående riskerna att utestängas från framtida anskaffningar på grund av avsaknad av en takvolym ger enligt kammarrätten inte anledning till någon annan bedömning.
Kammarrätten upphäver därför förvaltningsrättens dom för anbudsområdet Datacenterlösningar.
Av Mihiri Ratnayake, redaktör och jurist på JP Infonet.
Ursprungligen publicerad i JP Upphandlingsnet.
Publicerad 14 sep 2021
