LVU-vård för barn som vuxit upp i IS-kontrollerade områden i Syrien
En kvinna återvände till Sverige med sina två barn som hade vuxit upp i IS-kontrollerade områden och fångläger i Syrien. Frågan i det här målet är bland annat om mamman har utsatt barnen för omsorgsbrister genom att stanna kvar i en krigszon utan tillgång till sjukvård, skola, säkerhet och skydd och om barnen därför behöver vård med stöd av LVU.
Bakgrund
Socialnämnden beslutade i september 2021 att omedelbart omhänderta två barn, som var sex och sju år, enligt 6 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och ansökte senare om vård med stöd av 2 § LVU. Barnen hade precis kommit till Sverige med sin mamma, men var födda och uppvuxna i Syrien och hade under hela sitt liv bott i ett krigsdrabbat land. Nämnden menade att föräldrarna hade utsatt dem för riskmiljöer med handlingar som förekommer i krigs- och konfliktzoner. Det fanns uppgifter om att föräldrarna tillhörde terrororganisationen IS och barnens uppväxtmiljö hade präglats av extrema åsikter. Deras tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, säkerhet och skydd hade kraftigt åsidosatts. Nämnden konstaterade att deras hälsa och utveckling hade skadats allvarligt och att föräldrarna hade brustit i omsorgen om dem.
Mamman överklagade. Hon höll med om att barnen hade ett vårdbehov på grund av vad de hade varit med om. Det berodde dock inte på några brister i hennes föräldraförmåga och omsorg utan på yttre omständigheter som hade medfört att de fastnat i ett krigsdrabbat land. Hon hade inte åkt till Syrien för att ansluta sig till IS utan hade gjort vad hon kunnat för att skydda barnen från indoktrinering och extrema miljöer. Hon hade under åren gjort flera försök att ta sig till Sverige. Sedan barnen kom till Sverige fanns det dock inte längre någon påtaglig risk för deras hälsa.
Kammarrätten
Tiden i IS-kontrollerade områden i Syrien
Kammarrätten konstaterar att barnen har vuxit upp i delar av Syrien som kontrollerades av IS och därefter i två olika fångläger. Familjen har under tiden i Syrien befunnit sig i en krigszon. Oavsett anledningen till att mamman åkte till Syrien måste hon ha insett att den miljön var farlig och direkt olämplig för barn.
Mamman har inte lämnat några mer konkreta och detaljerade uppgifter om sina planer på att ta sig och barnen från Syrien. Enligt Säkerhetspolisen har ett flertal personer lämnat konfliktzonen på eget initiativ. Kammarrätten anser dock att det inte går att bortse från att mamman befann sig i en mycket svår situation, där hon som kvinna i IS-kontrollerade områden hade begränsade möjligheter att röra sig fritt och ha kontakt med människor som kunde hjälpa henne att lämna landet med barnen. Även om det är oklart hur mycket hon agerade för att sätta sig och barnen i trygghet genom att åka hem till Sverige, så har det inte gjorts sannolikt att hon under den här perioden brast i omsorgen om barnen genom sitt agerande eller sin underlåtenhet att agera.
Tiden i fångläger
Från och med 2019 vistades mamman och barnen i två olika fångläger. Barnens yngsta syskon avled i det första lägret, till följd av utebliven sjukvård. Efter det flyttades familjen till ett annat läger, där förhållandena var något bättre. Det framgår dock att barnen befann sig i en miljö präglad av våld och personer som sympatiserade med IS. Dessutom saknade de tillgång till adekvat barnomsorg och skola, hälso- och sjukvård samt kost. Mamman fick under tiden i det lägret erbjudande från svenska myndigheter om att låta barnen åka till Sverige men tackade nej till det. Hon menade att hon inte vågade lämna ifrån sig barnen till vakterna i lägret och att det inte var bra för dem att separeras från henne.
Vid den tidpunkten hade ett av hennes barn redan avlidit, och mamman hade sedan 2015 velat åka tillbaka till Sverige och själv sagt att barnen var traumatiserade från tiden i lägret. Kammarrätten anser därför att det borde ha stått klart för henne att det bästa för barnen var att få lämna lägret och åka till Sverige med hjälp av svenska myndigheter. Genom att inte medverka till det och därmed göra så att barnen fick stanna längre i lägret har mamman brustit i omsorgen av dem.
Tiden i Sverige
När det gäller situationen i Sverige framgår det att mamman hade en omfattande egen problematik när det gällde psykisk ohälsa, ekonomi, boende och sysselsättning redan innan hon åkte till Syrien och att hon inte kunde ta hand om sitt första barn, som växte upp hos sin pappa. Mammans nuvarande situation är skör. Hon saknar socialt nätverk, har inte fått vård för sin psykiska ohälsa, saknar sysselsättning och har ett tillfälligt boende genom socialtjänsten. Hon är fortsatt misstänkt för allvarlig brottslighet. Mamman har också visat en bristande förståelse för de trauman som barnen har orsakats och en oförmåga att sätta deras behov framför sina egna. Till följd av sina uppväxtförhållanden har barnen omfattande och särskilda vårdbehov och kammarrätten bedömer att mamman för närvarande inte kan tillgodose de behoven. Det finns en påtaglig risk för att de skadas ytterligare i hemmet och de behöver därför vård enligt LVU.
Skiljaktig mening
Ett kammarrättsråd är överens om att kvinnans överklagande ska avslås, men har en skiljaktig motivering. Hen pekar på att barnets bästa är avgörande i beslut om LVU. Frågan om brister i omsorgen ska därför i första hand avgöras utifrån barnets perspektiv. Vid den bedömningen saknar vårdnadshavarens faktiska omsorgsförmåga och frågan om vårdnadshavaren gjort allt den kan för att tillgodose barnets behov avgörande betydelse. Även barn med stora omsorgsbehov, som går utöver vad som normalt kan krävas av en förälder, har rätt att få dem tillgodosedda.
Mamman har låtit sina barn leva i en krigs- och konfliktsituation under hela sin uppväxt. Genom att stanna kvar med barnen i Syrien, även efter att hon själv bedömt det som olämpligt, har hon underlåtit att tillgodose barnens behov av hälso- och sjukvård, utbildning, skydd och säkerhet. Barnen har utsatts för så allvarliga brister i omsorgen att deras hälsa och utveckling har skadats. De har därför ett särskilt vårdbehov, som mamman inte har visat att hon har full insikt i. Det finns därför en påtaglig risk för barnens hälsa och utveckling.
Av Li Rothpfeffer, jurist och redaktör för JP Socialnet.
Ursprungligen publicerad i JP Socialnet.
Ny praxis och lagändringar kan ha tillkommit sedan texten skrevs. De senaste uppdateringarna och hur dessa påverkat rättsområdet hittar du alltid i relevant informationstjänst.
Publicerad 18 feb 2022
