Nya förvaltningslagens tillämpningsområde

Den 1 juli 2018 träder den nya förvaltningslagen i kraft. Lagen ska tillämpas i fler situationer än tidigare genom att begränsningen i tillämpningsområdet till myndighetsutövning tas bort. Här kan du läsa mer om nyheterna i den nya lagens tillämpningsområde.

I både den gällande förvaltningslagen och den nya lagen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde som talar om när lagen ska tillämpas och när den inte ska göra det. I den nya lagen utvidgas tillämpningsområdet, vilket betyder att lagen ska tillämpas i fler situationer än tidigare.

Den största nyheten är att begreppet ”myndighetsutövning” tas bort och att lagen som huvudregel ska gälla vid all ärendehandläggning, oavsett om ärendet handlar om myndighetsutövning mot någon enskild eller inte. Flera bestämmelser om lagens tillämpningsområde gäller däremot precis på samma sätt som förut.

Begreppet ”myndighetsutövning” tas bort

I 1986 års förvaltningslag finns ett antal bestämmelser som bara ska tillämpas vid myndighetsutövning. Dessa är reglerna om muntlig handläggning, anteckning av uppgifter, partsinsyn, kommunicering, omröstning, motivering och underrättelse av beslut samt underrättelse innan rättelse av skrivfel. I 2017 års lag tas begränsningen i tillämpningsområdet till myndighetsutövning bort, vilket leder till att de förfaranderegler som idag är tillämpliga enbart i ärenden om myndighetsutövning som huvudregel ska tillämpas vid all ärendehandläggning. Anledningen till förändringen är att det har gått drygt 40 år sedan förfarandereglerna om myndighetsutövning infördes och att myndigheterna nu har lång erfarenhet av att tillämpa dem. Regeringen menar att behovet helt enkelt inte längre finns av att begränsa tillämpningen av förfarandereglerna till särskilda situationer som innefattar myndighetsutövning. Därför tas uttrycket bort och huvudregeln blir alltså att samtliga förfaranderegler i lagen ska vara tillämpliga vid all ärendehandläggning, oberoende av om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild eller inte.

I propositionen uttrycker regeringen att det för vissa slags ärenden kan finnas behov av att göra avsteg från tillämpningen av vissa förfaranderegler. Det kan vara fallet med kommunicering och motivering av beslut. Det anges i respektive paragraf för vilka situationer undantag kan göras i ett ärende. Regler om att till exempel kommunikation, motivering och underrättelse inte behöver ske om det är ”uppenbart obehövligt” gäller fortfarande. 

Undantag för hälso- och sjukvården tas bort

I den äldre lagen finns en begränsning i dess tillämpning för hälso- och sjukvården som innebär att bara vissa delar av lagen ska tillämpas. Det gäller bland annat bestämmelserna om muntlig handläggning, partsinsyn, beslutsfattande, överklagande och rättelse. När det gäller handläggning av ärenden på sjukhus görs däremot inget undantag från de allmänna kraven på handläggning eller från bestämmelserna om tolk, remiss, ombud och biträde. Anledningen till att undantaget infördes var att det fanns en risk att det kunde vara svårt att dra en skarp gräns mellan ärenden och faktisk handlande. Nu menar regeringen att det bör vara en självklar utgångspunkt att ärendehandläggningen på hälso- och sjukvårdens område förtjänar samma grad av rättssäkerhet som handläggningen ärenden inom andra områden. Eventuella gränsdragningsproblem är inte längre tillräckligt starka skäl för att fortsättningsvis motivera de undantag som finns i 1986 års lag. Därför tas undantaget för hälso- och sjukvården bort och förvaltningslagen ska tillämpas fullt ut.

Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet

Den äldre lagen är endast tillämplig i mycket begränsad utsträckning i Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet. Det är bara reglerna om serviceskyldighet, samverkan och lagens allmänna krav på handläggningen av ärenden som myndigheten har att tillämpa. Anledningen till undantaget var att lagen inte borde tillämpas i förfaranden som kunde mynna ut i, vara en följd av eller på annat sätt anknyta till rättegången. Man ville skapa en gräns mellan förvaltningen och rättegången. Denna gräns har dock inte upprätthållits i praktiken när den summariska processen av tingsrättens handläggning av mål om till exempel betalningsföreläggande och handräckning infördes 1992. Mot bakgrund av att det inte finns några bärande skäl för att fortsätta ha specifika regler för Kronofogdemyndighetens exekutiva verksamhet så tas de bort.

Samordningsförbundens verksamhet

Den äldre lagen är inte heller tillämplig fullt ut på samordningsförbund. Ett samordningsförbund är en kommunal samordningsorganisation som finansierar samordnade rehabiliteringsinsatser från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och en eller flera kommuner och ett eller flera landsting, i syfte att uppnå en effektiv resursanvändning. Det finns 82 samordningsförbund i Sverige. Inte heller här anser regeringen att det är motiverat att förvaltningslagen inte ska gälla fullt ut, därför förs undantaget om lagens tillämplighet för samordningsförbund inte över till den nya förvaltningslagen.

Maria Bjurholm Lindensved
Redaktör och rådgivare

Publicerad 29 jun 2018