Nyanlända veterinärer behöver bättre förutsättningar för att etableras på arbetsmarknaden
Hur får man nyanlända med akademisk utbildning i arbete så snabbt som möjligt? Det är en fråga som dagligen debatteras i media och av våra politiker. Trots etableringsinsatser och nya målsättningar visar statistiken att den övervägande majoriteten nyanlända veterinärer inte kommer att etablera sig med legitimation på den svenska arbetsmarknaden. Nu diskuterar Anne Zedén Yverås, juridisk rådgivare och konsult, hur satsningar på nyanlända veterinärer skulle kunna se ut.
År 2010 kom lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen). Den syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet genom särskilda insatser för de i arbetsför ålder. Under hösten 2015 presenterade sedan regeringen nya målsättningar där nyanlända ska komma i arbete eller utbildning inom en tvåårsperiod. Anne Zedén Yverås menar dock att för att denna målsättning ska infrias måste man satsa på en rad olika åtgärder. Vägen till etablering för nyanlända veterinärer är både lång och tidskrävande och det behövs särskilda satsningar som tar vara på den här gruppens akademiska kompetens skriver hon i en ny analys från JP Infonet.
Zedén Yverås anser att det finns anledning att undersöka hur veterinärernas kompetens kan komma till nytta i fler sammanhang. Redan när en etableringsplan tas fram borde man exempelvis inkludera arbetsförberedande aktiviteter som ger meritpoäng vid antagning till TU-VET och förbereda för högre studier i svenska språket än vad som ges via SFI. Analysen kan du läsa i JP Djurnet tillsammans med ett stort antal andra analyser. Har du inte tillgång till tjänsten kan du ansöka om ett kostnadsfritt testkonto.
Till analysen i JP Djurnet.
Ansök om ett kostnadsfritt testkonto.
Publicerad 10 dec 2015
