Ojämlikheter i psykisk hälsa
I en ny rapport från Folkhälsomyndigheten kartläggs de ojämlikheter i psykisk hälsa som finns mellan olika grupper i Sverige. Rapporten är den första i sitt slag.
Folkhälsomyndighetens rapport visar att ekonomi och sysselsättning är de mest avgörande faktorerna för ojämlikhet i psykisk hälsa, oavsett åldersgrupper. Redan hos barn ses skillnader i psykisk hälsa kopplade till föräldrarnas inkomst och socioekonomiska situation.
Det har skett en ökning både vad gäller självrapporterad ångest och psykiatriska diagnoser i de lägsta inkomstgrupperna, samtidigt som det har minskat i de högsta inkomstgrupperna. Det innebär att ojämlikheterna i psykisk hälsa utifrån inkomst har ökat under perioden 1994–2011.
Rapporten visar även att det finns skillnader i psykisk hälsa baserat på kön, funktionsnedsättning, födelseland och sexuell läggning.
– Psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar. Att arbeta för ett samhälle där alla har samma chanser till en god psykisk hälsa skulle innebära bättre möjligheter att klara sin utbildning och för att skapa ett hållbart arbetsliv. Det skulle stärka hela samhällets utveckling, säger Sara Fritzell.
Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag
Rapporten är den första i sitt slag som kartlägger ojämlikheter i psykisk hälsa. Analyserna omfattar alla åldersgrupper – barn, unga, vuxna och äldre – och olika hälsoutfall som god psykisk hälsa, psykiska besvär, psykiatriska diagnoser och suicid.
Publicerad 6 feb 2019
