Referenser i offentlig upphandling – Praktisk tillämpning
Referenser har använts i offentliga upphandlingar under många år. Dels som ett sätt att bevisa viss teknisk kapacitet/erfarenhet i kvalificeringsfasen, dels som en del av en utvärdering. Referenser kan, rätt använda och i rätt typ av upphandling, vara ett bra verktyg. Eftersom referenser i praktiken är vanligt förekommande är det intressant att diskutera de problemställningar som finns ur såväl ett juridiskt som ett praktiskt perspektiv. I denna artikel redogör Björn Bergström, Ramberg Advokater, för hur man bäst använder sig av instrumentet referenser på ett sätt som medför att såväl lagens krav som verksamhetens behov uppfylls.
Den relevanta bestämmelsen är i det här fallet 11 kap. 11 § i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. Det finns inget i kravet som gör att man bryter mot denna bestämmelse eftersom den i det här fallet är relativt enkel att följa. Det är dock värt att notera att 11 kap. 11 § utgör en uttömmande uppräkning av vad man får kontrollera för att bedöma om den ”tekniska och yrkesmässiga kapaciteten” är uppfylld.
Utöver den specifika bestämmelsen är de grundläggande principerna för den offentliga upphandlingen alltid relevanta. De återfinns i 1 kap. 9 § LOU. Det är främst tre av principerna som aktualiseras – proportionalitet, likabehandling och transparens.
Fortsätt läsa analysen genom att ladda ner den.
Publicerad 29 jun 2016