Rektors rätt att ta del av handlingar inom den medicinska elevhälsan

I vilken utsträckning har rektor rätt att ta del av handlingar inom den medicinska elevhälsan och är det skillnad om rektor även är ansvarig för den medicinska elevhälsan? Det är en fråga som många skolor tampas med. Analysen skriven av JP Infonets expert Lars Clevesköld, berör också spörsmålet hur en begäran om insyn i allmänna handlingar hos den medicinska elevhälsan ska kunna bemötas när enheten i fråga är obemannad under en längre tid.

RÄTTSLIG REGLERING

För att bedöma den första frågan måste man känna till hur sekretessen fungerar i stort. Att det råder sekretess för vissa uppgifter hos en viss myndighet innebär att uppgifterna inte utan vidare kan lämnas ut till allmänheten eller till andra myndigheter. Det finns alltså ett slags staket, ett "sekretess-staket", runt myndigheten. En motsvarande sekretessgräns kan också finnas inom en och samma myndighet, nämligen i förhållandet mellan olika verksamhetsgrenar inom myndigheten, om dessa verksamhetsgrenar är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (8 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL).

Vidare finns det i OSL flera sekretessbrytande bestämmelser som innebär att uppgifter som omfattas av sekretess under vissa omständigheter kan lämnas ut.

REKTORS MÖJLIGHET ATT TA DEL AV HANDLINGAR INOM DEN MEDICINSKA ELEVHÄLSAN

Den medicinska elevhälsan (dvs skolläkare och skolsköterska) anses vara en verksamhetsgren som är självständig i förhållande till skolans elevvård i övrigt. För den medicinska elevhälsan gäller sekretess enligt 25 kap. 1 § OSL, medan den övriga elevhälsan samt den elevstödjande verksamheten i övrigt lyder under sekretess enligt 23 kap. 2 § OSL. Rektorn får anses höra till den övriga elevstödjande verksamheten och har därför inte utan vidare rätt att ta del av elevhandlingar inom den medicinska elevhälsan.

Enligt 4 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska det inom hälso- och sjukvård finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). I det fall rektor utsetts till verksamhetschef för den medicinska elevhälsan utgör han eller hon en del av hälso- och sjukvården (observera att detta är ett särskilt utnämnande som beslutas av huvudmannen, och inte något som automatiskt kan anses följa med rektorsrollen). Dock är det så att den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården (4 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355)). Om rektorn är verksamhetschef för den medicinska elevhälsan och behöver uppgifterna för sitt arbete kan det vara acceptabelt att denne tar del av akten. Om rektorn är verksamhetschef för den medicinska elevhälsan och behöver uppgifterna för sitt arbete som verksamhetschef kan det vara acceptabelt att denne tar del av akten. I 4 kap. 2 § patientdatalagen anges dock att en vårdgivare ska bestämma villkor för tilldelning av behörighet för åtkomst till sådana uppgifter om patienter som förs helt eller delvis automatiserat. Sådan behörighet ska begränsas till vad som behövs för att den enskilde ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården. Utifrån den bestämmelsen och rektors uppdrag som verksamhetschefen måste vårdgivaren ta ställning till vilken behörighet rektor ska ha till patientjournalsystemet. I de flesta fall har rektor som verksamhetschef inte särskilt stor del i hälso- och sjukvården varför behörigheten för denne torde vara begränsad. I de fall rektor behöver uppgifter ur en journal för att utföra sitt uppdrag som verksamhetschef får istället dessa lämnas ut av skolsköterska eller skolläkare som har behörighet. I många fall är dock inte rektorn verksamhetschef för hälso- och sjukvården vid skolan och i så fall måste frågan som utgångspunkt besvaras med "nej".

Det finns dock några möjligheter för rektor att ta del av uppgifter eller handlingar även om denne inte är verksamhetschef. En sådan möjlighet är naturligtvis om eleven i fråga, eller hens vårdnadshavare, går med på att rektorn tar del av elevens akt hos skolsköterskan. Då är ju sekretessen inte längre något hinder.

Därutöver är det så att i de fall rektor har uppdragit åt skolläkare eller skolsköterska att genomföra en utredning avseende en elev så har denne också rätt att ta del av resultatet av utredningen. Det förklaras i SOU 2011:58 s.129 "Skolans dokument" på följande sätt:

"Beträffande skolläkares eller skolsköterskas möjligheter att lämna uppgifter om elever till skolledningen har vissa uttalanden gjorts i förarbetena till 1980 års sekretesslag. En läkare som har åtagit sig att som sakkunnig yttra sig i fråga om en viss person måste i princip vara berättigad att redovisa sina iakttagelser till uppdragsgivaren. Han röjer då inte några uppgifter utanför denna sin särskilda verksamhet för det allmänna. Läkaren måste om han undersöker den enskilde klargöra situationen för denne. För det fall den enskilde tidigare har vänt sig till samme läkare och anförtrott honom vissa uppgifter, får den verksamhet i vilken dessa uppgifter har inhämtats däremot anses skilda från verksamheten som sakkunnig. Sådana uppgifter får läkaren i princip inte utan den undersöktes samtycke använda eller röja när han fullgör sakkunniguppdraget. En skolläkares eller skolsköterskas möjlighet att lämna uppgifter till skolledningen om en elev får bedömas på liknande sätt. Uppgift som eleven har anförtrott skolläkaren eller skolsköterskan får i princip inte röjas utan elevens samtycke ens inom ramen för elevvården. Detta har inte ansetts hindra att råd om lämpliga elevvårdande åtgärder lämnas”.

Slutligen finns det för kommunala skolors del en sekretessbrytande bestämmelse i 25 kap. 13 a § OSL som innebär att en uppgift om en elev kan lämnas från den medicinska elevhälsan till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd. Det är dock skolsköterska eller skolläkare som avgör om förutsättningarna i bestämmelsen är uppfyllda och inget som rektor kan ”kräva”.

BEGÄRAN OM HANDLINGAR UNDER PERSONALS FRÅNVARO

En annan fråga som ofta förekommer är hur man ska förfara om någon begär att få ta del av allmänna handlingar hos skolsköterskan när hon eller han är borta länge. JO prövade år 1993 en fråga som gällde hanteringen av en begäran att få ut allmänna handlingar från den medicinska elevhälsan (dåvarande skolhälsovården) vid en skola. Personen i fråga, en förälder, hade fått vänta alltför länge av det skälet att skolhälsovården var stängd över sommaren. JO lade i det fallet det yttersta ansvaret på skolstyrelsen, och sade att skolstyrelsen i fortsättningen, då till exempel skolhälsovårdsmottagningen var stängd över sommaren, skulle vidta sådana åtgärder att allmänna handlingar som förvarades där skulle kunna lämnas ut med den snabbhet som 2 kap. 15 § (dåvarande 12 §) tryckfrihetsförordningen (TF) kräver (JO:s beslut den 26 april 1993, dnr 2824-1992). I ett annat JO-beslut bedömde JO att det är "mindre lämpligt" att låta skolförvaltningens administration sköta postöppning av försändelser som är ställda till den medicinska delen av elevhälsan. Sådana försändelser bör i stället överlämnas direkt till adressaten (JO:s beslut den 11 februari 2000, dnr 4811-1998).

I 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen stadgas att allmän handling, som får lämnas ut, efter begäran genast eller så snart det är möjligt ska tillhandahållas på stället utan avgift. I 16 § andra stycket stadgas att begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling ska behandlas skyndsamt.

Efter JO:s beslut tillkom en bestämmelse i 5 § tredje stycket förvaltningslagen. Där stadgades att en myndighet skulle ha öppet under minst två timmar varje helgfri måndag - fredag för att kunna hantera frågor om allmänna handlingar. I nuvarande förvaltningslagen (2017: 900) anges istället i 7 § andra stycket att myndigheten ska vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna uppfylla sina skyldigheter gentemot allmänheten enligt 2 kap. TF om rätten att ta del av allmänna handlingar. Det måste alltså finnas en möjlighet att få del av allmänna handlingar även när skolsköterskan är ledig eller sjukskriven. Det får fortfarande anses ankomma på den ansvariga kommunala nämnden att arrangera detta. Rektorn kan inte utan vidare ta på sig att sköta frågor om allmänna handlingar inom den medicinska elevhälsan.

I sammanhanget kan även nämnas att Socialstyrelsen har besvarat frågan om skolhälsovårdens post under sommaruppehåll, tjänstledighet, sjukskrivning m.m. (Socialstyrelsens svar på en ställd fråga, 2004-01-26, dnr 50-9524/04). ”Då skolsköterskan och skolläkaren är frånvarande pga. semester, tjänstledighet eller sjukskrivning m.m. bör postöppning ske med hjälp av annan personal inom skolhälsovården på skolor som lyder under samma nämnd. Det ankommer på verksamhetschefen att utforma lokala rutiner för att postöppningen skall kunna ske av annan skolsköterska eller skolläkare. Att kanslianställd eller rektor öppnar posten får inte anses lämpligt.”

Av Lars Clevesköld, hovrättsråd i Hovrätten över Skåne och Blekinge. Uppdaterad av Madeleine Marjasin, skoljurist i Haninge kommun.
Ursprungligen publicerad i JP Sjukvårdsnet. 

Publicerad 21 okt 2021