Se upp för intressekonflikter i upphandlingar

En intressekonflikt kan innebära att en upphandling måste göras om. Det ställs höga krav på att upphandlande myndigheter ska förebygga och avhjälpa intressekonflikter.   

Vad är en intressekonflikt?

I EU:s upphandlingsdirektiv som ligger till grund för LOU finns en beskrivning av begreppet intressekonflikt. En stor mängd personer och situationer omfattas av beskrivningen. Intressekonflikt, som har en bredare träffbild än det svenska jävsbegreppet, omfattar inte bara anställda vid myndigheter som deltar i handläggningen av ett ärende. Det omfattar till exempel även konsulter som hjälper en myndighet att göra en upphandling. Upphandlande myndigheter använder ofta externa experter eller sakkunniga i sina upphandlingar. En intressekonflikt skulle kunna föreligga om en sådan expert just avslutat en anställning hos en leverantör som är aktuell i upphandlingen eller om det finns någon annan koppling mellan experten och någon leverantör.

Regler om intressekonflikter och jäv i LOU

Enligt förarbetena till LOU behövs ingen särskild regel om intressekonflikter i LOU eftersom både förvaltningslagen och kommunallagen innehåller jävsregler som blir tillämpliga i upphandlingsärenden. Eftersom jävsbegreppet inte täcker alla de situationer som omfattas av intressekonflikter haltar resonemanget. Dessutom omfattas inte alla upphandlande myndigheter av jävsreglerna. Exempelvis omfattas inte statliga och kommunala bolag av förvaltningslagens och kommunallagens jävsregler. I förarbetena sägs vidare att en upphandlande myndighet ändå måste följa grundlagens krav på opartiskhet, även om den inte omfattas av jävsreglerna. Eftersom regeringsformens regler om opartiskhet inte är särskilt vägledande vid det praktiska upphandlingsarbetet är risken stor att upphandlande myndigheter missar att hantera den typen av situationer, vilket kan göra att intressekonflikter uppstår.               

För att ge stöd till upphandlande myndigheter uppmanar Upphandlingsmyndigheten sådana myndigheter som inte omfattas av de lagreglerade jävsreglerna att upprätta interna riktlinjer om intressekonflikter.

Intressekonflikter nämns ändå på ett ställe i LOU. Av 12 kap. 16 § LOU punkten 6 framgår att den upphandlande myndigheten ska ta upp intressekonflikter i den rapport som ska upprättas för varje kontrakt och ramavtal som ingås. Eventuella intressekonflikter och åtgärder som vidtagits till följd av dem ska framgå av rapporten.

Svårt vid direktupphandlingar

Förekomsten av intressekonflikter och jäv torde vara särskilt svårt att upptäcka vid direktupphandlingar. Eftersom en direktupphandling inte konkurrensutsätts på samma sätt som andra upphandlingar är det oftast inte så många som känner till den. Dessutom krävs det inte att direktupphandlingar dokumenteras på samma sätt som andra upphandlingar. Det gör att det blir  svårare att i efterhand kontrollera vilka personer som kunnat påverka valet av leverantör.

Förebygg intressekonflikter och jäv

Enligt upphandlingsdirektivet ska EU:s medlemsstater se till att de upphandlande myndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att effektivt förebygga, identifiera och avhjälpa intressekonflikter i upphandlingsförfaranden. Även jäv ska avhjälpas i enlighet med kraven i förvaltningslagen och kommunallagen. Det finns många olika sätt att motverka intressekonflikter och jäv, exempelvis genom att kontrollera att externa experter och anställda inte har någon koppling till leverantörer i upphandlingen, att bevaka och följa upp anställdas bisysslor och genom att allmänt organisera verksamheten så ändamålsenligt som möjligt så att intressekonflikter undviks. 

Det här är en förkortad version av analysen. Om du vill läsa hela Eva Lindahl Toftegaards analys hittar du den i JP Upphandlingsnet.

Publicerad 15 jan 2019